Dagens namn: Vera, Veronika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Kanadensiskt larm: Svensk hälsa hotad

Ökade inkomstklyftor och fattigdom riskerar få konsekvenser inom fem år

Kanadensiska forskare har framhållit Sverige som ett föregångsland inom välfärd och folkhälsa.

Men nu larmar en ny studie om en ideologisk U-sväng som riskerar försämra folkhälsan inom fem år.

– Det är ingen bra utveckling, säger professor Dennis Raphael vid York University i Toronto.

Forskar om Sverige Dennis Raphael, professor vid York University, Toronto   Forskar om Sverige Dennis Raphael, professor vid York University, Toronto

Medan extremfattigdomen generellt minskat har klyftorna i världen fortsatt att öka. De nordiska länderna har länge varit trendavvikande och närstuderats av forskare internationellt.

Sverige har varit särskilt framgångsrikt när det gäller jämlik hälsa, och haft bland de lägsta barnadödligheten och barnfattigdomen i världen och varit det land där livslängden varit bland de högsta.

Sverige har varit ledande

Professor Dennis Raphael vid York University i Toronto, Kanada, är en av forskarna som studerat nordiska länder under flera decennier.

I en ny översiktsstudie som snart publiceras i tidskriften Scandinavian journal of public health, tar han upp hur de svenska hälsotoppnoteringarna förklaras vetenskapligt.

Det som har utmärkt Sverige är en "unik intressebalansering" mellan arbetskraft, näringsliv och det civila samhället. En rekordhög andel svenskar har varit anslutna till fack och arbetat under kollektivavtal.

Jämlikhet mellan män och kvinnor har varit högprioriterat.

Dessutom har regeringen tillgodosett befolkningen med ekonomisk och social trygghet genom bland de högsta offentliga utgifterna som lagts på barn, unga och äldre, arbetslösa och handikappade.

– Sammantaget har det gjort att Sverige varit bland ledarna inom inkomstjämlikhet.

Stödet för välfärden sjönk

Artikeln visar att reducerad fattigdom och säkerhet på arbetsmarknaden har lett till lägre barnadödlighet, ökad livslängd, exceptionellt god hälsa bland barn och unga och förmågan att behålla hälsan hos de mest sårbara i samhället även under ekonomiska krisperioder under 1980- och 90-talen.

Men nu varnas för att förutsättningarna för att upprätthålla folkhälsan förändras drastiskt – genom att svenska folket tagit till sig en retorik där det egna välmåendet ställs mot andras.

– Det görs genom att ideologiskt drivna politiska strategier och mediabudskap förändrar synen på välfärdsstaten, säger Dennis Raphael.

Mellan 1996 och 2006 har svenskarnas stöd för välfärdsstaten rasat med 15 procent och låg i fjol på 58 procent, enligt OECD Social welfare statistics.

– Det är den lägsta nivån bland de nordiska länderna och den största minskningen i stöd för välfärdsstaten. Jag kallar det "welfare state fatigue" (trötthet inför välfärdsstaten, reds anm).

Retoriken försvagar

Samtidigt har inkomstklyftorna och fattigdomen ökat mest i Sverige, och acceptansen för inkomstskillnader har ökat, parallellt med en ökande attityd om att individuella val inom hälsa är viktigt.

Attitydförändringen kopplar Raphael till ett föreställt hot från globalisering och invandring.

– Men det är en föreställning som inte stämmer med verkligheten, säger Raphael och hänvisar till en jämförande studie av länder som visar att högre invandring i sig varken leder till ökad arbetslöshet eller minskade löner.

Däremot har "vi-och-dom"-retoriken som spelar på främlingsfientlighet traditionellt använts av politiska högerpartier för att försvaga solidaritet inom arbetarklassen och krav på gemensamma satsningar inom välfärden.

"Välfärdsstaten med höga skatter börjar ses som ett hot mot i stället för ett stöd för välmående", tar artikeln upp, med referenser till europeiska och amerikanska studier.

"Hur kan ni?"

Raphael har konstaterat motsvarande politiska och attitydsmässiga utveckling de senaste 20 åren i hemlandet Kanada och sett hur det påverkat: den minsta minskningen av livslängden bland alla OECD-länder och en relativ minskning i nedgången av barnadödlighet jämfört med andra OECD-länder.

Sett till förändringen i Sverige förespår han en relativ försämring av folkhälsan här inom fem år.

– Vi kommer att studera folkhälsan i Sverige nu. Det här är inte någon bra utveckling. Vi alla inom forskningsområdet förespråkar jämlikhet inom hälsa och har sett till er som föregångare. Nu undrar många hur ni kan vända er mot just det som gjort er så framgångsrika.

"Rena antaganden"

Aftonbladet har sökt företrädare för samtliga partier, däribland socialminister Göran Hägglund (KD), vars pressekreterare Johan Ingerö svarar:

– Tesen tycks vara att välfärden hotas av sjunkande stöd för socialdemokratiska partier, samt även att mitten-höger-regeringar per definition är mer främlingsfientliga.

Ingerö tar upp följande formuleringar:

”The growing strength of center-right political parties suggests that anti-immigrant sentiments and their effects are potentially strong”

samt "In addition to its immediate effects upon public policy, economic  globalization can create economic and social conditions that weaken support for social democratic parties and Nordic values of universalis".

– Detta är alltså rena antaganden, som vi inte köper, och ingenting som Göran kommer att kommentera.

MP: "Regeringen tar inte ansvar"

Miljöpartiets gruppledare i riksdagen och folkhälsopolitiska talesperson Gunvor G Ericson lämnade i oktober in en motion om att tydliggöra politiskt ansvar när det gäller folkhälsan.

– Mycket, mycket intressant. Jag tycker att man borde ta till sig av det här. Eftersom det är så tydligt att regeringen inte prioriterat det här behöver Sverige göra ett omtag. Regeringen har bara tittat på den enskilda individens livsstil. Men politiken har ansvar för möjligheterna som finns: egen bostad, vilka miljöer som människor lever. Regeringen bortser från det politiska ansvaret.

– Vi har en regering som medvetet prioriterat ned folkhälsa, vi har inte ens en folkhälsominister längre utan har slagit samman vård och sociala frågor. Att Göran Hägglund inte vill kommentera detta säger en hel del.

Hon tar upp att folkhälsoutvecklingen, som studien säger, pekar brant nedåt.

En kvinna i 30-årsåldern med högskoleutbildning 1986 hade en förväntad medellivslängd som var två år längre än en kvinna utan högre utbildning.

– Den skillnaden i dag har ökat till 4,5 år. Det är en mänsklig rättighet att alla ska ha en god hälsa och det är ju syftet med välfärdssamhället.

V: "Ta bort vinster i välfärden"

– Att vi haft ett av världens lägsta barnadödlighet är ingen slump utan resultatet av ett medvetet arbete. Går man två hundra år tillbaka var det ju helt annorlunda, säger Gunvor G Ericson.

Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet skickar en skriftlig kommentar:

– Det här bekräftar vår syn på välfärden och vilken betydelse den har för att minska klyftorna i samhället. En väl utbyggd välfärd som är offentligt finansierad och styrd, skapar jämlikhet och leder till minskad ohälsa. Den utveckling vi ser just nu, med ökade inkomstskillnader och när en del av de pengar som var avsedda för just välfärd försvinner till riskkapitalbolagen ökar klyftorna. Vänsterns svar är att få bort de privata vinsterna i välfärden och utjämna inkomstskillnaderna. Det skulle samhället i stort tjäna på.

 

Läsarkommentarer

Läsarnas egna artikelkommentarer. Regler du måste följa
SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet