Experter oroas över ökad övervakning

NYHETER

Säpo kan få direkttillgång till mejl- och telefontrafik, om de får som de vill, avslöjar Sveriges Radio.

Den ökade övervakningen oroar experter.

– Ett problem med den här typen av preventiv övervakning är att fel personer kan drabbas, säger Mark Klamberg, doktor i folkrätt vid Uppsala universitet.

Säkerhetspolisen och andra brottsbekämpande myndigheter förhandlar med företag och operatörer om ett automatiserat system för att hämta trafikdata över mejl- och samtalsuppgifter, avslöjar Sveriges Radio Ekot.

Uppgiften oroar experter som följt hur Sverige i allt högre grad använder sig av övervakning som metod för brottsbekämpning.

De mest kända – och kritiserade – lagarna är Buggningslagen från 2007, FRA-lagen från 2008, Ipredlagen från 2009 och datalagringsdirektivet från 2012.

Dessutom utökades möjligheterna för polisen att begära ut trafikdata utan att ha brottsmisstanke eller domstolsbeslut efter en lagändring som trädde i kraft i mitten av 2012.

Sluter sig

Och nu visar det sig alltså att Säpo vill ha en motorväg in till servrarna, som Mark Klamberg, doktor i folkrätt, uttrycker det, vilket skulle leda till att kartläggningen av människor troligtvis ökar.

– Från polisens perspektiv skulle det göra det lättare för dem att lösa sin uppgift. De söker uppgifterna för att göra kartläggningar. Tar man bort bromsen, som i det här fallet är en domstol eller en operatör, är det rimligt att anta att uppgiftssökandet kommer att öka.
Han ser problem med så kallad preventiv övervakning. Det ena är det uppenbara: att kartlägga människor innan de gör något brottsligt kan leda till att oskyldiga pekas ut, rättssäkerheten minskar.

– Det andra är att människor som känner sig osäkra och inte vill bli kartlagda riskerar att sluta sig inåt. Om vi förändrar vårt beteende på grund av övervakning är det ett problem.

”Databaser läcker”

Författaren Pär Ström, som skrivit flera böcker om det han kallar övervakningssamhället, tycker att vi redan bör oroa oss för den ökade övervakningen. Som exempel tar han uppgifter som amerikanska NSA-läckan Edward Snowden kommit med, senast under tisdagen, om hemliga dokument som visar på en omfattande övervakning av norska mobilsamtal.
– Det hör till saken att databaser läcker. Människan är så funtad att man vill ha en privat sfär kring sig själv. Då ska inte staten klampa in och sprida det.

Susanne Wigorts Yngvesson, docent i etik på Teologiska högskolan i Stockholm, säger att känslan av att vara övervakad minskar frihetsrummet.
– Man kan skilja på övervakning som människor ser som önskvärd och övervakning som inte är önskvärd. Övervakning i det offentliga rummet, som kameraövervakning, ses ofta i ett första led som positivt. Men övervakning som exempelvis FRA, som är individinriktad, uppfattas som integritetskränkande.

FAKTA

Så övervakas du - mer och mer

2004 Polisen får i allt högre grad överföra övervakningsinformation till utlandet, enligt 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater.

2005 Polisen får från den 1 juli använda så kallad överskottsinformation från till exempel telefonavlyssning för att utreda brott eller förhindra nya brott.

2007 Lag om preventiv avlyssning träder i kraft. Avlyssning får ske även om det inte finns misstanke om brott, om det ”finns särskild anledning att anta att en person kommer att utöva brottslig verksamhet”.
2007 Den så kallade Buggningslagen träder i kraft.

2008 FRA-lagen, eller Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som den egentligen heter, röstas igenom. Försvarets radioanstalt (FRA) får rätt att spana på trafik som går i kabel, det vill säga via internet och telefon. Träder i kraft 2009. Utökas efter tre månader så att även polisen får signalspana.

2009 Ipred-lagen, som den kallas, går igenom den 1 april. Utgår från ett EU-direktiv från 2004, som egentligen skulle varit genomfört 29 april 2006. Ger upphovsrättsägare rätt att bland annat samla uppgifter om aktivitet på ip-adresser, utan särskilt tillstånd från Datainspektionen och i domstol begära identitetsuppgifter om innehavare av ip-adresser, för att kräva skadestånd.

2012 Datalagringsdirektivet röstas igenom. Bygger på EU-direktiv om att teletrafik lagras. Svenska telefon- och internetleverantörer blir från den 1 maj skyldiga att lagra information om alla sina kunders trafik.

2012 Riksdagen beslutar om flera lagändringar som ger de brottsbekämpande myndigheterna tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation.
2013 Kameraövervakningslag utfärdas. I korthet blir det lättare för exempelvis butiker att sätta upp övervakningskameror.