Nyheter

Kungen begär extra apanage

Hovet får i år 127 miljoner i apanage – men det räcker inte.

Till nästa år begär man mer pengar än vad som föreslagits. Annars kan man tvingas skära ner.

– Då får man justera i organisationen och se över ambitionsnivån på vissa projekt, säger hovets ekonomichef Jan Lindman.

För 2014 har Kungliga Hovstaterna tilldelats 126 908 000 kronor. Det är drygt 2,8 miljoner kronor mer än året innan.

Men i sitt budgetunderlag till regeringen skriver hovet att pris- och löneomräkningar kostat 4,5 miljoner kronor.

Till 2015 vill man därför att regeringen i sin budgetproposition ökar anslaget.

”De Kungl. Hovstaterna äskar för budgetåren 2015-2017 uppräkning av anslaget med avtalsenliga lönehöjningar och KPI-uppräkning för vart och ett av åren”, skriver hovet i sitt budgetunderlag som man sänt till regeringen och finansdepartementet.

Exakta kostnader ej klara

Anslaget för 2013 räknades upp med löne- och prisökningar på 1 procent, men hovets löneavtal gav de anställda en 2,5-procentig löneökning.

När man räknar upp tunga utgiftsposter för 2013 nämns sommarens bröllop mellan prinsessan Madeleine och Chris O'Neill:

”Prinsessan Madeleines vigsel med Herr Christopher O'Neill på Kungl. Slottet var en statsceremoniell angelägenhet där bl. a. utländska statschefer och kungligheter närvarade. Vigseln har också inneburit en omfattande planering och arbete som involverat många delar av organisationen”, skriver hovet.

Exakt hur mycket bröllopet kostade framgår inte.

– Det är en tradition att man beskriver verksamheten som har ägt rum föregående år. Då beskriver vi bröllopet för att det var ett ganska stort evenemang som ägde rum förra året, säger hovets ekonomichef Jan Lindman.

Var det dyrt?

– Det beror på hur man ser det. Jag kan säga att vi kommer med en årsredovisning där vi redovisar resultats för föregående år. Då kommer säkert den frågan beröras.

Enligt en överenskommelse från i fjol mellan hovet och regeringen ska Kungliga Hovstaten, som innefattar kungafamiljens verksamhet, på ett öppnare sätt redovisa hur pengarna från apanaget används. Tidigare har enbart Slottsstaten, som bland annat ansvarar för förvaltning och tillsyn av de 11 kungliga slotten, haft en mer ingående redovisning.

– Då kommer säkert siffrorna för bröllopet preciseras. Hela bokslutet leverar vi i slutet av april, säger Jan Lindman.

Säkerhet kostar

En annan tung utgiftspost under fjolåret var firandet av kungens 40 år på tronen som innefattade många länsbesök och en mottagning på slottet för ”representanter för skilda delar av svenskt samhällsliv”.

Om inte hovet får de pengar de önskar kan det innebära neddragningar i organisationen. De senaste åren har anslaget inte mött hovets önskan.

– Det betyder att det anslag vi får kräver rationaliseringar helt enkelt, säger Lindman.

Även skyddet av kungafamiljen kräver pengar, vilket hovet nämner i sitt budgetunderlag:

”Vi konstaterar vidare att allt arbete inom Kungl. Hovstaterna måste anpassas till högt ställda krav på säkerhet, vilket medför ökade kostnader.”

I budgetpropositionen för 2014 har regeringen budgeterat ett anslag till kungahuset för 2015 på 128 481 000 kronor. Året efter får de drygt 130 miljoner och 2017 133 miljoner.