Regeringen följer cigglobbyns linje

1 av 3
NYHETER

Cigarettbolagen vädjade redan år 2010 om att höja snusskatten mest.

Regeringen gick helt på cigarettlobbyns linje – och använder även deras argument.

– Det verkar ju som om de lyssnat, säger Martina Elfgren Lilja, vd för Svenska tobaksleverantörsföreningen.

Regeringen har meddelat att skatten på snus höjs med 20 procent, medan skatten på cigaretter höjs med 3 procent. Enligt uppgifter till Aftonbladet blir höjningen för snus än högre: 22 procent.

Traditionellt har snusskatten varit lägre än cigarettskatten, men regeringen har sedan tillträdet väsentligt minskat gapet genom att med det senaste förslaget höja snusskatten med totalt över 280 procent, från 123 till 471 kronor kilot. Under samma period har skatten på cigaretter höjts med omkring 50 procent.

Så här förklarade folkhälsominister Göran Hägglund (KD) saken för Aftonbladet förra veckan:

– Cigaretter är utsatta för smuggling på ett helt annat sätt än snus.

Finansminister Anders Borg (M) tog upp hälsorisker och sa dessutom:

– Därför att det är större smugglingsrisker på cigaretter.

Snussmugglingen ökar

Hans Gilljam, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, påpekar att det ur folkhälsoperspektiv är tveksamt att höja skatten på snus mer än på cigaretter.

– Snus är betydligt mindre skadligt just för att det varken inhaleras eller förbränns – det som gör cigaretter så oerhört giftiga, säger Gilljam.

Gilljam tar upp att ett högre pris genom höjd beskattning knappast heller motverkar smuggling.

– Det är inte länder där cigaretter är dyra som är mest utsatta för smuggling, utan tvärtom, lågprisländerna.

Parallellt med att insmugglingen av cigaretter har ökat i Sverige har, bortsett från i fjol, även snussmugglingen ökat, enligt statistik från Tullverket.

Lyssnade på cigarettlobbyn

Nu kan Aftonbladet avslöja att regeringen följt cigarettlobbyns linje när det gäller snusbeskattningen.

Sveriges största cigarettleverantör Japan Tobacco International, JTI, och Svenska tobaksleverantörsföreningen, där cigarettjättarna JTI och British American Tobacco Sweden ingår, vädjade båda i remissvar till regeringen i lagrådsremissen år 2010 inför förändringen av tobaksbeskattningen att "alla tobaksprodukter bör beskattas lika".

Martina Elfgren Lilja, vd för Svenska tobaksleverantörsföreningen:

– Vi har sagt till finansdepartementet vid ett flertal tillfällen att vi välkomnar en höjning, men i små steg. Gör man en stor beskattning som på 90-talet ser man en direkt koppling till ökad smuggling. Men vi välkomnar det här förslaget. Det verkar ju som om de lyssnat, eftersom man gör på det här sättet nu.

Seminarium med köpt rapport

Regeringen hörsammar inte bara beskattningsharmoniseringen utan använder även samma argument som cigarettlobbyn. Cigarettjättarna anordnar då och då öppna seminarier, ofta på temat smuggling.

2012 arrangerade branschorganisationen Svensk servicehandel och fast food ett seminarium i Malmö, där politiker deltog. Seminariet handlade om en rapport från två italienska forskare, Ernesto Ugo Savona och Francesco Calderoni. som kommit fram till att EU:s förslag till skärpt Tobaksdirektiv skulle öppna för ökad smuggling och kriminalitet. Att rapporten helt bekostats av Philip Morris international framkom inte.

Bolagen själva involverade

Vid flera tillfällen har de stora cigarettbolagen visat sig själva underlätta för storskalig smuggling.

Ett exempel är ett fall 2011 då ett internationellt nätverk av grävande reportrar avslöjade att Japan Tobacco international aktivt har stött smuggling av tonvis med cigaretter till Europa via Ryssland. Anställda i bolaget och de ryska distributörerna uppges ha haft direkt kontakt med maffian.

Smuggelverksamheten har fortsatt trots att JTI är ett av de bolag som slutit avtal med EU 2007 om att förebygga smuggling.

År 2002 stämde EU-kommissionen Philip Morris och en annan cigarettjätte, R.J. Reynolds, för sin inblandning i smuggling av cigaretter in i EU.

Hemliga möten

Enligt FN:s tobakskonvention ska politiker öppet redovisa sina möten med lobbyister från tobaksindustrin, men de enskilda mötena är sällan offentliga.

Joakim Nilsson, närings- och kommunikationschef vid JTI Sweden, uppger att bolaget ofta står i kontakt med både myndigheter och politiker.

– Vi har en produkt som är extremt reglerad och högt beskattad. Det är självklart att vi träffar både politiker och myndigheter. Vem vi träffar, när och var är jag inte intresserad av att diskutera med dig, säger han till Aftonbladet.

Deltog i smugglingsseminarium

Folkpartistiets gruppledare i riksdagen, Johan Pehrson, som själv deltog i ett seminarium om cigarettsmuggling i fjol med bland andra JTI i Almedalen, förklarar varför han anser att höjningen av snusskatten bör vara högre än för cigaretter.

– Risken för smuggling är något mindre för snus. Tobak är en internationell drog, snus är mer koncentrerad till Norden och Sverige i synnerhet. Jag följer utvecklingen noga när det gäller smugglingsbrott.

Ni använder samma argument som cigarettbolagen. Har ni lyssnat på dem i den här frågan?

– Nej, nej, nej, absolut inte. Men vi har en väldigt hög beskattning på cigaretter. Jag älskar hög beskattning på sprit, cigaretter och snus. Jag tror ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, dricka eller snusa.

Sa nej till lobbyförbud

EU-parlamentsledamoten Carl Schlyter (MP) ställer sig frågande till regeringens resonemang kring snuset.

– Jag är lite förvånad, för samtidigt har regeringen kämpat för snuset på EU-nivå.

Enligt Schlyter är det "uppenbart" att regeringen låtit sig påverkas av bolagen i sin argumentation om smuggling.

– Smuggling är cigarettbolagens ständiga budskap. Men det som är mest anmärkningsvärt är att den svenska regeringen i EU sagt nej till att förbjuda tobaksbolag att ge bidrag till politiska partier, vid en fråga från FN. Är man konspiratoriskt lagd kan man tänka på det i kombination med att Moderaterna inte vill ha insyn i partibidragen nationellt, säger Schlyter till Aftonbladet.

FAKTA

Smuggling

         Snus(kilo) Cigaretter(styck)

2013  346          22 100 000

2012  4 632       26 100 000

2011  961          17 800 000

Källa: Tullverket