Från drömaffär till fiasko

NYHETER

På bara fem år har Vattenfalls köp av Nuon gått från drömaffär till den sämsta affären Sverige gjorde någonsin.

Den har dessutom orsakat storbråk inom Alliansen.

Hur kunde det gå så snett?

I dag är alla överens om att Nuon-köpet var ett gigantiskt misstag.

Men för bara fem år sedan beskrevs det som en "drömaffär" av Vattenfalls dåvarande VD Lars G Johansson.

Vattenfall gjorde mångmiljardvinster i början av 2000-talet tack vare sina tidigare utlandsköp. Och ambitionerna bara växte.

– Under 1990-talet och i början av 2000-talet avreglerades den europeiska energimarknaden, många regionala och statliga bolag såldes. Och Vattenfall ansåg att det mest lönsamma och värdeskapande var att bli riktigt, riktigt stor. Och det skedde med ägaren - statens - goda minne, säger den prisbelönte ekonomijournalisten Jacob Bursell som har granskat Nuon-affären i Svenska Dagbladet.

Värdet ner med 38 miljarder

Och där kommer Nuon in i bilden.

Företagets ledning hoppades på att priset på el skulle förbli högt. Men den värsta ekonomikrisen sedan 1930-talet gjorde att efterfrågan på el minskande generellt. Samtidigt hittades en massa naturgas i USA, vilket gjorde att amerikanerna kunde exportera mer kolbaserad el. Kolbaserad el blev billigare och mer efterfrågad än den gjord av gas, helt enkelt.

Sedan dess har värdet på Nuon skrivits ned med 38 miljarder.

– Grovt förenklat innebär det att Vattenfall betalar en hundralapp för något som de i dag anser är värt cirka 60 kronor, enligt Jacob Bursell.

Nu sitter alltså Vattenfall och staten med ett bolag i sitt ägo som inte är lönsamt och som numera är värd många miljarder färre än vad Vattenfall betalade.

"Ska staten ta sådana risker"

– Staten kan bara hoppas på att konjunkturen vänder uppåt och elpriserna stiger, säger Bursell.

Hans granskning har lett till KU-förhör och storbråk inom Alliansen med dåvarande näringsministern på ena sidan och resten av regeringen med statsministern Fredrik Reinfeldt i spetsen på andra. Förutom den självklara frågan om vad statsministern och regeringen visste, finns en annan, kanske ännu viktigare fråga, enligt Bursell:

– Alla kan göra dåliga affärer och felbedömningar om framtiden. Men om man tillåter Vattenfall att göra ett förvärv för 100 miljarder kronor så tar man en risk. Och då kan man fråga sig ska staten som ägare ta sådana risker?