Fakta: Så tog vi fram uppgifterna om partierna och EU-kandidaterna

Aftonbladet hjälper dig att hitta rätt i valet till Europaparlamentet

NYHETER

Du svarar på 30 frågor och matchas mot elva partier: Centerpartiet, Feministiskt initiativ, Folkpartiet, Junilistan, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Dessutom matchas du mot tio partiers toppkandidater: de tio översta kandidaterna på valsedlarna — de som har störst chans att ta en plats i EU-parlamentet — för C, FP, KD, MP, M, PP, S, SD, V och FI (som bara har nio kandidater totalt).

Tre av de 99 toppkandidaterna har inte svarat: Christian Holm (M), Mia Sydow Mölleby (V) och Amany El Gharib (FI).

Aftonbladet har låtit kandidater för de svenska partier som är representerade i EU-parlamentet och/eller riksdagen delta i undersökningen. Från 9 maj ingår även FI:s kandidater, eftersom de i flera olika valbarometrar närmar sig gränsen för att ta plats i EU-parlamentet.

Toppkandidaterna har svarat på de 30 frågorna i Valkompassen och 17 snabbfrågor. Dessutom har vi tagit fram uppgifter om kandidaterna ur offentliga register. Uppgifterna är hämtade från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, Bisnode, Skatteverket, Transportstyrelsen, Lantmäteriet, Bolagsverket och Valmyndigheten.

Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet har valt ut vilka partier som ska ingå i Valkompassen. Förutom de tio partierna i Aftonbladets kandidaturval, finns även Junilistan med i partimatchningen:

- Junilistan har lyckats bra förut i EU-parlamentsval. Vi vill ge information som väljarna efterfrågar, men någonstans drar man en gräns, säger Johan Martinsson, statsvetare på Göteborgs universitet.

FAKTA

om Valkompassen

Valkompassen för Europaparlamentsvalet är en gemensam produkt av Kieskompas, Opinionslaboratoriet vid Göteborgs universitet och Aftonbladet

Syftet med Valkompassen är att underlätta för väljarna att informera sig om partiers och kandidaters åsikter i politiska frågor, inte att ge rekommendation om hur människor bör rösta.

Valkompassen värnar om användarnas integritet och följer de lagar och regler som finns på detta område. Användarnas privatliv är därmed alltid skyddat. När du använder Valkompassen blir din IP-adress inte sparad tillsammans med dina svar. Alla erhållna data kan användas för akademisk forskning, men kommer innan dess att bli fullständigt anonymiserade. Alla data blir behandlade med yttersta omsorg. Individuella användare med identifierbara data kommer aldrig att rapporteras eller publiceras. Individuella data kommer inte att utlämnas till tredje man.

Cookies används också för att hålla din position och svar dina svar i Valkompassen och för Twitter- och Facebookknapparna.

Hur räknar valkompassen ut matchningen mot användarnas svar?

Efter att en användare har fyllt i svaren på de trettio frågorna räknar Valkompassen ut både hur väl olika politiska partier och kandidater matchar användarens åsikter.

De politiska partierna rangordnas efter i hur många av de trettio frågorna användaren och partiet tycker lika.

Att tycka lika i en fråga definieras i denna uträkning som de fall då båda ”håller med” om ett påstående, båda ”inte håller med” om ett påstående, eller när båda säger att de ”varken håller med eller inte håller med”.

Att tycka lika kan här alltså likställas med att tycka ungefär lika då uträkningen inte gör någon skillnad på om en användare eller ett parti håller med fullständigt eller bara tenderar att hålla med. I de frågor en användare och ett parti inte anses tycka lika så anses de tycka olika.

Observera dock de frågor där antingen användaren eller partiet har angett att de inte har någon åsikt inte ingår i denna uträkning av likhet/olikhet. För att rangordna partierna så summerar valkompassen antalet frågor där användaren och de elva partierna tycker lika. Användarna matchas även mot ett stort antal kandidater till EU-parlamentet och de sex kandidater som matchar användaren bäst, respektive sämst, visas i valkompassens resultat.

Hur har valkompassen fastställt de politiska partiernas positioner?

De politiska partiernas positioner i de 30 frågorna fastställs genom en flerstegsprocedur som involverar både en expertgrupp av statsvetare och partierna själva. Expertgruppen går igenom relevant partimaterial som exempelvis valmanifest, partiprogram, material på partiernas webbsajter, övriga rapporter, uttalanden i media eller i folkvalda församlingar.

Expertgruppen föreslår därefter en position för partiet baserat på så officiellt partimaterial som möjligt, i första hand valmanifest och partiprogram.

Parallellt med att expertgruppen går igenom partimaterial så får de politiska partierna besvara på en enkät som innehåller de 30 frågorna och säga var de själva anser att de står i frågorna.

Därefter jämförs expertgruppens omdömen och partiernas egna svar. I de fall de två bedömningarna skiljer sig åt tillfrågas partierna och får chansen att lägga fram fler källor och mer partimaterial för att stärka sina argument för partiets position. I de fall skilda bedömningar kvarstår efter denna dialog så fäller expertgruppen det slutgiltiga avgörandet i tolkningen av partiets position. Denna procedur strävar efter att garantera en oberoende tolkning och försvårar för partierna att ange strategiska eller populära svar som inte stämmer överens med partiets officiella linje.

Hur räknar valkompassen ut användarnas plats i det politiska landskapet?

Det politiska landskapet bygger på tanken att väljares och partiers åsikter på ett meningsfullt sätt kan förenklas och summers i ett mindre antal ideologiska dimensioner.

I valkompassen inför Europaparlamentsvalet har vi valt att enbart använda två sådana dimensioner: en ideologisk vänster-högerdimension, och en EU-dimension. Detta för att kunna presentera en enkel och lättförståelig bild av de politiska landskapet som samtidigt ger användarna intressant och relevant information.

För att räkna ut användares, partiers och kandidaters positioner i det tvådimensionella landskapet har alla 30 frågorna klassificerats som tillhörande antingen vänster-högerdimensionen eller EU-dimensionen.

Dessa klassificeringar baseras på såväl teoretiska grunder som på åsiktsstrukturen hos både partier och väljare. Därefter översätts den femgradiga svarsskalan till numeriska värden från +2 till -2.

Den som exempelvis håller med fullständigt om att ”Sverige bör införa Euron som valuta” tilldelas +2 poäng på EU-dimensionen, medan den som inte alls håller med om detta tilldelas -2 poäng och användare som svarar ”varken eller” tilldelas 0 poäng.

På motsvarande vis tilldelas den som håller med fullständigt om att ”På det stora hela har EU-medlemskapet varit negativt för Sverige” -2 poäng på samma dimension. Vänster-högerdimensionen fungerar på samma sätt där den som exempelvis håller med helt och hållet om att ”Staten bör ingripa så lite som möjligt i ekonomin” tilldelas +2 poäng, den som ”Tenderar att hålla med” tilldelas +1 poäng, och den som inte alls håller med tilldelas -2 poäng. Varje användare, parti, och kandidat får sedan en position som motsvarar genomsnittet av sina åsikter i de två dimensionerna.