Vi bevakade Irak-kriget bäst

Normalt brukar rapporter om hur medierna skött bevakning av krig vara fulla av kritik. Så var det efter Kuwaitkriget 1991 då medierna ansågs ha gått i den amerikanska militärens propagandafälla om det "kliniska kriget".

Tidningar tog lärdom

Inför Irak-kriget försökte dagstidningarna uppenbarligen ta lärdom av tidigare missar.

I rapporten "Ett gott krig eller en ond ockupation", gjord på uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar, får alla tidningar beröm för bevakningen.

Forskarna Michael och Annica Nydén har granskat 2 073 artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet mellan den 3 mars och den 29 april 2003.

De har särskilt tittat på hur tidningarna klarat de krav på bra krigsbevakning som forskarna satt upp:

 Beskriv viktiga militära händelser med särskild vikt på källkritik.

 Ge en bild av det politiska sammanhanget och stridernas konsekvenser.

 Hantera rykten.

 Föra dialog med läsarna.

- Alla tidningarna klarade det här bra. I Aftonbladets fall mycket bra. Tidningen var snabb med att lämna utrymme för artiklar som kritiserade krigsbevakningen. Sånt är en styrka, säger Michael Nydén.

Litade inte på CNN

Alla fyra tidningarna gav en balanserad bild av kriget.

- Jag tror att systemet med "inbäddade" journalister ökade medvetenheten om risken för manipulation. Svenska medier har inte heller förlitat sig på CNN i samma utsträckning som tidigare.

Skiljer sig åt gör tidningarna i den kompletterande bevakningen och i sin nyhetsvärdering.

Aftonbladet satsade hårt på att beskriva hur civilbefolkningen drabbades.

DN prioriterade rapporteringen om politiken runt kriget.

Alla fyra får en eloge för att de förde dialog med sina läsare. Expressen och Aftonbladet får särskilt beröm för att man redovisade vad som rapporterades i arabiska medier.

- Kvällstidningarna stod för nya grepp. DN:s och SvD:s bevakning var mer traditionell.

Trots allt beröm påpekar paret Nydén att det fanns många uppgifter som senare visade sig felaktiga.

- Men hur skulle det kunna vara på något annat sätt i ett krig? skriver de i en retorisk fråga.

"Vi satsade stort"

Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin tycker det är roligt att tidningen fått ett kvitto på "den väldigt stora kompetensen på Aftonbladets redaktion".

- Vi visste hur svårt det skulle bli att bevaka det här kriget. Därför satsade vi stora resurser både personellt och ekonomiskt på att skildra det så objektivt som möjligt.

israel Aftonbladets reporter Camilla Nordström

och fotografen Mats Strand rapporterade om reak-

tionerna på kriget från Israel.

jordanien Fotografen Tommy Mardell

och reportern Wolfgang Hansson rapporterade från

Jordanien och gränsen mot Irak.

BAGDAD Urban

Hamid stannade kvar i

Bagdad under kriget.

fronten Aftonbladets Peter Kadhammar var den ende skandinav som fick följa USA:s trupper inifrån, som "inbäddad" journalist. Han arbetade tillsammans med Mattias Carlsson, som tog den här bilden när de följt USA:s trupper in i södra Irak.

kurdistan Reportern Mustafa Can rapporterade från det självstyrande Kurdistan, nära Turkiet.