Erdogan första folkvalda presidenten

NYHETER

Turkarna har fått sin första folkvalda president.

Föga överraskande heter segraren Recep Tayyip Erdogan. Under 11 år som regeringschef har han byggt upp en stabil maktbas bland religiöst konservativa turkar.

– Medborgarna har visat sin vilja, sade Erdogan när det stod klart att han vunnit.

Han begav sig till den historiska Blå moskén i Istanbul för att be.

Enligt det preliminära resultatet fick Erdogan 51,6 procent av rösterna, Ekmeleddin Ihsanoglu 38,6 procent och Selahattin Demirtas 9,6 procent.

Den 60-årige valsegraren har siktet inställt på två mandatperioder. Det innebär att han skulle sitta kvar 2023 – 100 år efter att Mustafa Kemal Atatürk lade grunden för det sekulära Turkiet.

Den nästan två meter långe "store mästaren" som han kallas av sina anhängare vill gå till historien som en av de stora reformatorerna i landet vid sidan av Atatürk.

Vill bli en kraftfullare president

Till skillnad från avgående Abdullah Gül, som har intagit en mer ceremoniell roll, vill Erdogan bli en aktivare och kraftfullare president. Han har drivit kampanj för att Turkiet ska ha en president med verkställande makt, och kanske anser han sig nu ha fått mandatet att genomdriva en sådan förändring.

Det islamistiskt rotade Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som Erdogan bildade tillsammans med Gül 2001, kom till makten året därpå och har behållit den sedan dess.

Vid den tidpunkten var folk trötta på kuppgeneraler som sade sig försvara det sekulära Turkiet.

Erdogan har skapat en bild av sig själv som en man som står på de svagas sida och som bekämpar orättvisa. Turkiets ekonomiska styrka och internationella status har ökat under hans styre.

Polariserande ledare

Kritikerna uppfattar honom som en splittrande självhärskare. Sekulära turkar avskyr honom och anser att han sakta men säkert islamiserar landet.

– Friheten som han säger har ökat är för hans egna anhängare. Du kan bara vara fri om du stödjer honom. Han har polariserat landet på ett sätt som ingen tidigare gjort, säger 45-årige Ankarabon Yücel Duranoglu till Reuters.

Förra årets kamp om Gezi-parken i Istanbul, där Erdogan beordrade ut kravallpolis mot demonstranterna, vittnar om hans hårda nypor. Utrensningarna inom domar- och poliskåren likaså. Protesterna i Istanbul spred sig till flera andra städer i landet och blev en politisk utmaning för Erdogan och hans regering.

TT