SD vill spara 152 miljarder på invandringen

Beräkningarna sågas av experterna: "Manipulativt"

Jimmie Åkesson (SD).
Jimmie Åkesson (SD).
NYHETER

152 miljarder.

Så mycket vill Sverigedemokraterna spara på invandringen under den kommande mandatperioden.

Men experterna sågar beräkningarna.

– De överdriver hur mycket man kan spara. Men det största problemet är att de ger sken av att invandringen på längre sikt skapar kostnader vilket forskningen inte stödjer, säger Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och professor i nationalekonomi.

I dag presenterade Sverigedemokraterna finansieringen till sitt kommande valmanifest, under en presskonferens som började klockan 11.

Den största besparingen gör partiet genom att att spara på invandringen.

Vill spara 152 miljarder

Under perioden 2015-2018 räknar partiet med att kunna spara 152 miljarder på migrations- och integrationsområdet.

– Denna siffra är i underkant. Eftersom det saknas nya siffror från finansdepartementet är det enbart för kostnader som direkt kan kopplas till mottagandet som justerats upp med tanke på Migrationsverkets senaste prognos. Vi har således inte räknat in de omfattande extrakostnaderna som kommer uppstå inom integration, utbildning och välfärdskonsumtion, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för SD.

För att komma upp i 152 miljarder måste dock asyl- och anhöriginvandringen minska kraftigt, redan under nästa år.

Sågas av ekonom

I sina beräkningar antar SD att en nyanländ invandrare kostar 1,5 gånger mer än en inrikes född när det gäller välfärden.

Under presskonferensen fick Oscar Sjöstedt frågor om vad SD baserade den uppgiften på.

– Vi baserar det på en diger rapport från utredningstjänsten, sa Oscar Sjöstedt.

Men experten som Aftonbladet har pratat med sågar SD:s beräkningar.

– Deras beräkningar är väldigt skakiga. I synnerhet deras antagande att välfärden kostar 1,5 gånger så mycket för en nyanländ som för en svensk, Det bortser från att att många av dem som kommer som flyktingar är mellan 20-30 år och ofta har lägre kostnader för sjukvård och skola, säger Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och professor i nationalekonomi.

Vinsterna kommer senare

Han menar att SD är "manipulativa" i sina beräkningar.  

– SD överdriver hur mycket man kan spara. Men det största problemet är att de ger sken av  att invandringen på längre sikt skapar kostnader vilket forskningen inte stödjer, säger han.

Fölster fortsätter:

– De flesta vinster med invandringen uppstår senare. De flesta studier av invandringens effekter på längre sikt kommer fram till att den är ganska kostnadsneutral. SD förhåller sig bara till de första åren en invandrare kommer hit. Det som kommer under senare år är att flera flyktingar kommer i arbete. Sammantaget ger SD en överdriven bild.

Han tror dock inte att SD kommer missgynnas av sina beräkningar:

– Ärligt tror jag inte att det blir något bakslag för dem bland sina väljare, men däremot försämrar de ju möjligheterna att någonsin samarbeta med andra partier. Därför att det kräver att man är pålitlig i hur man räknar, säger han.

"Inte seriöst"

Även Li Jansson, arbetsmarknadsekonom på Almega, sågar SD:s förslag:

– Jag har själv hämtat ut den här rapporten som SD hänvisar till när det gäller att en nyanländ kostar 1,5 gånger så mycket. Men utredningstjänsten konstaterar själva att det inte går att dra en slutsats för hur hela välfärdsmottagandet ser ut till resten av befolkningen.

Hon fortsätter:

– Orsaken till det här är att det ser så olika ut på olika områden. När det gäller socialbidrag har man en kraftig överrepresentation. Men på andra områden, som förskola, har man en underrepresentation.

– Likadant inom sjukvården, där det varierar beroende på vilka områden du går in på. Så utredningstjänsten kunde inte göra den här beräkningen. Så det är obegripligt att SD påstår det. Nu säger de ju att man gjort det här antagandet själva. Det är inte seriöst. 

FAKTA

Så ska SD finansiera sitt valmanifest:

Andra delar ut finansieringen:

- Avskaffad ungdomsrabatt – 14 miljarder under 2015 och 60 miljarder under budgetperioden

- Biståndspolitiken – 8,6 miljarder under 2015 och 37 miljarder under budgetperioden

- Återställning av arbetsgivaravgiften med 1 p.e – 9 miljarder under 2015 och 36 miljarder under budgetperioden

- Återställd krogmoms – 5 miljarder under 2015 och 20 miljarder under budgetperioden

- Särskild bankskatt – 4,4 miljarder under 2015 och 17,6 miljarder under budgetperioden

- Återförande av medel ur stabilitetsfonden – 2,5 miljarder under 2015 och 10 miljarder under budgetperioden

- Avskaffade etanolsubventioner – 1,6 miljarder under 2015 och 5,8 miljarder under budgetperioden

- Höjd mineralersättning – 1,1 miljarder under 2015 och 4,4 miljarder under budgetperioden