Politikerna som inte vill ge mer pengar till barnomsorg

"Politiskt korrekt att alla svarar ja", anser KD-kandidat

1 av 2 | Foto: Foto: scanpix
Nästan alla riksdagskandidater vill ge mer pengar till barnomsorgen – men sex går mot strömmen.
NYHETER

Nästan alla riksdagskandidater oavsett parti vill strössla mer pengar över barnomsorgen.

Men sex går mot strömmen och vägrar ge barnen mer:

– Man pratar bara om mer resurser. Det är inte en rimlig väg att gå i alla lägen, säger riksdagskandidaten Monna Ridderström (KD).

Av de 563 riksdagskandidater med stor chans att ta plats i riksdagen som har svarat på Aftonbladets valkompass är 530 för mer resurser till barnomsorgen. 27 svarar "varken eller" alternativt "ingen uppfattning".

Bara sex riksdagskandidater — tre moderater, en centerpartist, en kristdemokrat och en sverigedemokrat — säger nej tack.

Bland de som vill satsa mer på barnen är tongångarna likartade, oavsett politisk hemvist:

– Barnen är vår framtid. Det är viktigare med en bättre barnomsorg och förskola än nya skattesänkningar. Jag väljer mer resurser till barnen, säger Matilda Ernkrans (S).

”PK att svara ja”

Moderaten Ulrika Heindorff (M) vill inte vara sämre:

– Barnen är vår framtid och därför satsas 650 miljoner kronor på förskolan under nästa mandatperiod av Moderaterna och Alliansen.

Bland de sex skeptikerna låter det annorlunda. Kristdemokraten Monna Ridderström har kommenterat sitt eget svar i Aftonbladets valkompass så här:

– Inte generellt sett. Barnomsorgspengen vill jag se utökad till att även gälla de egna barnen, maxtak för barngruppers storlek och att det görs en uppräkning av maxtaxan. Jag vill se mångfald inom barnomsorgen och få bort förskolemonopolet.

När Aftonbladet ringer upp är hon kritisk till alla som vill ge mer:

– Det är politiskt korrekt att svara ja. Men det måste blir bättre kvalitet, inte mer kvantitet. Vi måste titta på hur stora barngrupperna är, hur möjligt det är för de vuxna att se varje barn. Det gör de inte om det är 15 barn i en småbarnsgrupp och tre vuxna. Det är enklare för en dagmamma att se varje barn om hon har fem barn.

– Man pratat bara om mer resurser, mer resurser, mer resurser. Man pratar inte om organisationsförändringar för att få bättre effektivitet. Familjehem är en oerhört mycket billigare omsorgsform, det som förr kallades dagmamma.

De säger nej till mer pengar

Sverigedemokraten Olle Felten har en liknande förklaring till att han säger nej:

– En bra utformad barnomsorgspeng är bättre än att bara slussa mer pengar direkt till verksamheten. Valfriheten är för dålig inom barnomsorgen.

Även Johanna Jönsson (C) tenderar att inte hålla med om att barnomsorgen behöver mer pengar:

– Det är inte alltid mer pengar som är lösningen, men hög kvalitet är enormt viktigt.

Moderaten Gustaf Hoffstedt säger:

– Barnomsorgen kan få mer pengar numerärt, men jag ser inga skäl varför skola och barnomsorg ska öka sin andel på bekostnad av de andra offentliga åtagandena.

Hans partikollega Ulf Bingsgård:

– Det är upp till varje kommun att titta. Vissa kan behöva rejäla tillskott, men andra ligger bra till. Då blir det fel att säga att alla behöver mer resurser.

Moderaten Niklas Wykman säger också nej till betydligt mer resurser till barnomsorgen.

FAKTA

Politikerna som inte vill ge mer till barnen

Sex riksdagskandidater är emot att ge barnomsorg och förskola betydligt mer resurser:

Johanna Jönsson (C)

Monna Ridderström (KD)

Niklas Wykman (M)

Gustaf Hoffstedt (M)

Ulf Bingsgård (M)

Olle Felten (SD)

Källa: Aftonbladets valkompass. Research: Jens Finnäs och Peter Grensund, Journalism++