Sidas valutaväxling kostar 40 miljoner

Riksrevisionen
Foto: ANDREAS BARDELL
Riksrevisionen
NYHETER

Sida har för dålig koll på valutaväxling och det gjorde att nära 40 miljoner försvann från biståndet förra året.

Nu riktar Riksrevisionen skarp kritik mot både Sida och UD.

– Sensmoralen är att det är ganska mycket pengar som läcker i flödet från skattebetalarna till mottagarländerna, säger riksrevisor Claes Norgren till SvD.

2013 uppgick det svenska biståndet till 31 miljarder kronor. Att fördelas på insatser mot svält samt på utbildning och demokratiprojekt med det övergripande målet att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Sida sköter i praktiken också bistånd som är beviljat av regeringen och skickas via UD.

Innan pengarna når fram till mottagarländerna måste de allt som oftast växlas till annan valuta. Här brister Sida. Reksrevisionen har granskat hur biståndsmyndigheten och utrikesdepartementet (UD) sköter valutaväxlingen och har upptäckt att mycket stora summor går förlorade i processen.

Sida skickar sina betalningsuppdrag till sin bank och förhandlar inte om aktuell kurs.

I en rapport som Svenska Dagbladet granskat uppskattar riksrevisionen att Sida förra året förlorade uppskattningsvis sex miljoner kronor på dåliga växelkurser.

”Landar i bankens fickor”

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot Sida och menar också att mottagarländer gick miste om ytterligare 33 miljoner kronor eftersom myndigheten inte valutasäkrat sina projekt över tid. Med det menas att valutahandel sker till en förutbestämd kurs på en förutbestämd dag, för att undvika risken för valutakursförändringar (Källa: Riksgälden)

– Sensmoralen är att det är ganska mycket pengar som läcker i flödet från skattebetalarna till mottagarländerna. Pengar som landar i bankens fickor, säger Claes Norgren.

I sin rapport menar Riksrevisionen att Sida och UD saknar kompetens för att få så bra växlingskurser som möjligt. Andra myndigheter gör ett betydligt bättre jobb.

Drabbar mottagarländer

Växlingsproblemen hos Sida kan skapa problem i mottagarländerna.

– Bristen på förutsägbarhet får följdeffekter. Dels kan det uppstå brist på pengar i mottagarlandet och stöder blir annorlunda än vad man tidigare trott, eller så blir det förstämning på finansdepartementet som konstaterar att det blev fasligt mycket dyrare än vad man tänkt och måste spara in på andra projekt, säger Claes Norgren till SvD.

Riksrevisionen vill se förbättring och uppmanar nu regeringen att se till att rutinerna på myndigheterna förbättras. Valutaexperter kan till exempel anställas. Alternativt att man kommer överens med Riksgälden att säkra upp kompetensen.

Just Riksgälden får dock också kritik av Riksrevisionen. Man menar att myndigheten inte gett Sida tillräckligt stöd i hur valutväxling ska genomföras så effektivt som möjligt.

Både Sida och UD får under tisdagen Riksrevisionens rapport.

FAKTA

Svenskt bistånd

Sverige är ett av de länder som ger mest bistånd i världen. 2013 gav vi 1,02 procent av bruttonationalinkomsten, vilket är högst i EU. I världen ger Förenade Arabemiraten allra mest med 1,25 procent av BNI.

Under 2014 är anslaget för internationellt bistånd 38,4 miljarder kronor. Efter att ha räknat av kostnader kommer 31,8 miljarder kronor gå till bistånd (Källa: Sida).