Nyheter

Nazist kuppar in sig på SD-mandat i Ludvika

Pär Öberg, från nazistiska Svenska motståndsrörelsen, tar en plats i Ludvikas kommunfullmäktige – på Sverigedemokraternas bekostnad.

Allt tyder på att det rör sig om en medveten röstkupp.

– Det är ingenting jag vill prata med Aftonbladet om, säger Pär Öberg.

Sverigedemokraterna hade fem namn på sin valsedel inför kommunvalet i Ludvika.

Partiet ser ut att få sju platser. Och Pär Öberg har nu fått en av dem - genom vad som verkar vara en röstkupp, vilket Dalarnas Tidningar först rapporterade om.

Plats i kommunfullmäktige

Öberg, som är SMR:s presstalesperson, har nämligen fått sitt namn skrivet dels på den officiella sd-valsedeln, dels på blanka sd-valsedlar utan andra namn.

Det här har gett honom sammanlagt 18 röster vilka alltså räckte till en plats i kommunfullmäktige.

Öberg är en av frontfiguererna i en extrem och våldsam organisation.

Flera av SMR:s medlemmar dömdes till fängelse i samband med den omtalade attacken mot en antinazistdemonstration i Kärrtorp förra året.

Attacken i Kärrtorp är en i raden av våldsamheter som organisationens medlemmar har gjort sig skyldiga till, visar en granskning som Aftonbladet gjorde i slutet av förra året.

"Vi säger ingenting till Aftonbladet"

Den antirasistiska stiftelsen Expo beskriver SMR som landets "mest våldsamma och slutna högerextremma grupp".

När Aftonbladet når Pär Öberg på tisdagseftermiddagen, innan rösträkningen var över, säger han:

– Vi säger ingenting till Aftonbladet och det är för att vi tycker att ni är en så otroligt svenskfientlig tidning.

Ni är en utomparlamentarisk grupp som vill komma in i kommunfullmäktige. Jag vill höra hur du resonerar kring det.

– Jag kommer att resonera om det offentligt. Absolut. Men inte via Aftonbladet, säger Pär Öberg.

"De kuppade in sig"

– Bedrövligt.

Så kommenterar Benny Rosengren, SD-ordförande i Ludvika nyheten.

SD lyckades faktiskt hitta fyra medlemmar till, utöver de fem som stod på den tryckta listan, som var beredda att sitta i fullmäktige. Men de fick helt enkelt inte tillräckligt många röster.

– De (SMR) kuppade in sig. Vi vill inte ha någonting med honom att göra.

SD har gjort ett kanonval i kommunen, från två mandat 2010 till sju i år. Eller sex, för en går till nazisten Pär Öberg.

– Allt är mediernas fel, och jag vet att det låter konstigt. Men vi har jättemånga medlemmar, fast folk törs inte ställa upp för att de rädda för våld eller för att bli uteslutna ur facket, säger Rosengren.

Rent teoretiskt hade SD kunnat "spärra" sin lista, precis som de övriga partier på orten gjorde, enligt Rosengren.

– Om vi hade skyddat listan hade vi nu haft två tomma stolar med dagens valresultat. Och då hade medierna skrivit om det istället. Hur man än gör blir det fel, säger Benny Rosengren till Aftonbladet.

"Söder: Vidrigt"

Sverigedemokraternas partisekreterare Björns Söder säger i en skriftlig kommentar:

"Det är vidrigt att några få nazister lyckats tillskansa sig kommunala mandat helt utan folklig förankring. Valresultatet visar att stödet för nazismen är obefintligt i det svenska samhället. Trots att medier skapat en bild av att nazismen är på frammarsch kan vi se att valet slutade med ett stort fiasko för dessa grupper".

Han kommenterar vidare:

"Som ett parti i kraftig tillväxt har det tyvärr inte varit möjligt att låsa listorna i alla kommuner redan i april vilket hade krävts för att försäkra sig mot sådana här metoder. Inför valet 2018 träder ny lagstiftning i kraft vilket innebär att detta inte kommer kunna upprepas i fortsättningen".

"Inte där än"

En annan framträdande figur inom SMR, organisationens ledare i Dalarna Pär Sjögren, fick inte tillräckligt många röster för att sig in i kommunfullmäktige i Borlänge.

Om SD skulle drabbas av avhopp, kanske även Sjögren kommer in.

– Om det blir några avhopp är det svårt att säga hur många röster som krävs för att han ska komma in. Vi måste räkna manuellt och där är vi inte än, säger Helle Bryn-Jensen, valansvarig på Länsstyrelsen i Dalarna till Aftonbladet.

FAKTA

Därför kan nazister kuppas in

Carl-Johan Friman, pressansvarig på Valmyndigheten, svarar på tre frågor kring personröstning.

Hur kan det komma sig att en person som inte är med i ett parti blir invald i en kommunfullmäktige genom personröster?

När ett parti valt att inte anmäla kandidater till sin lista är listan ”öppen”. Om någon då skrivit ett namn på listan kan den personen bli invald på mandat som partiet får. Detta kallas för den fria nomineringsrätten, och innebär att vem som helst kan nominera personer till val och sätta upp dem på en valsedel utan att personerna tillfrågas. Vem som helst kan på så sätt bli nominerad för ett parti, så länge partiet inte har anmälda kandidater.

Hur ser regelverket ut?

När mandaten fördelats mellan partierna bestäms vilka kandidater som får plats. Beroende på hur listan såg ut från början kan ett parti då ha fått så pass många mandat att även handskrivna kandidater kommer in – det har inget med antal kryss att göra utan kandidaten får en plats tack vare att hon eller han står på valsedeln.

Fem procent och minst 50 röster gäller för att en personvald kandidat ska ”klättra på listan” eller ersätta en annan kandidat som från början fanns på en viss plats på listan.

Vilka möjligheter har partierna att hindra folk de inte vill ska ta deras mandat?

Ett parti kan välja att anmäla sina kandidater på valsedlarna. Det innebär att partiet skyddar sin kandidatlista från att väljare kan skriva till namn på valsedeln och därmed nominera andra kandidater än de partiet valt. De partier som inte har anmält sina kandidater har inte skyddat sin lista, vilket innebär att väljare kan skriva till ett kandidatnamn på valsedeln och på så sätt personrösta på en person som inte partiet nominerat.