Slår tillbaka i nya boken

Tidigare åklagaren Christer van der Kwast sågar resningsprocesserna som frigav Thomas Quick

1 av 3
NYHETER

Sju böcker har skrivits, dokumentärer har gjorts, morddomarna har rivits upp, mannen som var känd som Sveriges värste seriemördare har rentvåtts.

Men fortfarande vägrar åklagaren Christer van der Kwast ge med sig:

”Själv är jag övertygad om att allt tal om rättsskandal så småningom kommer att ersättas med eftertankens kranka blekhet”, skriver han i sin nya bok.

I morgon släpps boken ”Bortom rimligt tvivel ­– Thomas Quick och rätt­visan” på förlaget Bladh by Bladh.

Författare till de 394 sidorna­ är Christer van der Kwast, numera pensio­nerad överåklagare och den man som ledde för­undersökningarna mot ”­seriemördaren” Thomas Quick, som i dag återtagit namnet Sture Bergwall.

I boken håller han fast vid sin bild av det som kommit att kallas för en av Sveriges största rättsskandaler och han riktar hård kritik mot resningsprocesserna som lett till att Bergwall i dag är en fri man.

I en intervju med Svenska Dagbladet, där han för första  gången kommenterar sin bok, säger han:

– Jag menar att resnings­frå­gorna är illa skötta. Man har från resningsåklagarnas sida försökt bortförklara och nedvärdera bevisning. Man har inte ens hört Bergwall ingående för att se hur han kan förklara hur han kunde lämna alla uppgifter.

Sture Bergwall dömdes 1991 för stöld, grov stöld och grovt rån och lämnades över till sluten psykiatrisk vård.

Efter något år inom vården började han erkänna det ena mordet efter det andra, totalt ett 30-tal. Han fälldes till slut för åtta mord.

Men i en SVT-dokumentär 2008 av journalisten Hannes Råstam tog Bergwall plötsligt tillbaka alla sina erkännanden och en omfattande resnings­process drogs i gång.

Och den sista juli 2013 var han friad helt från samtliga morddomar.

Går igenom fallen

Riksåklagaren kallade domarna ett stort misslyckande för rättsväsendet.

En av dem som fick hård kritik var Christer van der Kwast som i dag, både i ­intervjun med SvD och i sin bok, menar att Bergwalls fall beviljades resning på grund av medietrycket efter Hannes Råstams bok.

För några nya bevis, ­vilket krävs för en  resning, tycker han inte har presenterats.

– Jag är kritisk till att skuldfrå­gan inte har prövats öppet i dom­stol. Men jag har ingen uppfatt­ning om vad en sådan prövning skulle resultera i, säger van der Kwast.

I intervjun vill han inte uttala sig om han tror att Bergwall är skyldig eller inte. Men menar att bevisningen som fällde Bergwall ”finns kvar och är intakt”.

I boken, som Aftonbladet tagit del av, går van der Kwast igenom fall för fall och vad han anser talar för att Bergwall är den skyldige.

Beskrev tänderna

Han ägnar många sidor åt att argumentera för att Bergwall delgav utredarna information som endast den riktige mördaren ­kunde ha känt till. Enligt van der Kwast ska Bergwall inte ha matats med upp­gifter från förhörsledaren eller läst sig fram till detaljer med hjälp av tidnings­artiklar, som Hannes ­Råstam berättade om i sina dokumentärer och i sin bok.

Några exempel på sådan information är enligt van der Kwast:

Bergwalls beskrivning av Johan Asplunds födelsemärke på magen samt en åkomma i hans skrev som han kunde beskriva.

Hur han beskrev Therese Johannessens framtänder som ”utväxta” trots att bilden som fanns på henne i medierna visade henne med gluggar.

• Att Bergwall beskrev hur han kände på Yenon Levis­ (som mördades i Dalarna­ 1988) kropp innanför hans tröja och att SKL senare hittade blodlika besudlingar­ på insidan av hans undertröja.

• Bergwalls alla detaljer om det holländska paret Stegehuis som dödades när de tältade i Appojaure invid Stora sjöfallet i Lappland - om var och hur de hade huggits och hur de låg när de hittades.

”Sätter nu punkt”

Till Svenska Dagbladet säger Christer van der Kwast att han inte tror att hans bok ”ensam kan ändra bilden” av fallet Thomas Quick.

– Men på lång sikt har jag en förhoppning om att ­sanningen om utredningen, rättegångarna och resningsprocessen ska ­segra. Om media börjar granska det här kommer man att ställa sig frågan hur vi kunde gå på detta helt kritiklöst.

Boken avslutar van der Kwast med att skriva att han tror att allt tal om rättsskandal så småningom ”kommer att ersättas med eftertankens kranka blekhet, när alla överord och underliga föreställningar om utredningen har städats undan”.

”Jag har levt med Quickhistorien i omgångar under drygt tjugo år och ­sätter nu punkt”, skriver han och tillägger:

”Med ett engelskt­ uttryck – I rest my case”.

FAKTA

Bakgrund: Sture Bergwalls liv

• Sture Bergwall, som under en tid kallade sig Thomas Quick, är född 1950 i Falun.

• Som anställd vid Falu lasarett 1969 utsatte han fyra pojkar för sexuella övergrepp. • Han dömdes och avtjänade sitt straff inom den slutna rättspsykiatriska vården på Säters sjukhus.

• 1990, 16 år senare, tog Bergwall en barnfamilj som gisslan vid ett rån. Han dömdes åter till rättspsykiatrisk vård.

• 1993 var han på väg att släppas fri, men då erkände Bergwall mordet på Johan Asplund. Under 1994–2001 erkände och dömdes han för åtta mord.

• Han tog tillbaka alla erkännandena 2008, vilket sedan ledde till en resningsprocess som gjorde att han frikändes för alla morden.

• I mars 2014 släpptes Bergwall formellt ut från den slutna vården på Säters sjukhus. Han vårdas fortfarande inom den öppna rättspsykiatriska vården.

(TT)

Alla åtta morddomar

Yenon Levi, 24 år, hittas död 1988. Quick döms 1997, frias 2010.

Therese Johannesen, 9 år, försvinner 1988. Quick döms 1998, frias 2011.

Johan Asplund, 11 år, försvinner 1980. Quick döms 2001, frias 2012.

Trine Jensen, 17 år, hittas död 1981. Gry Storvik, 23 år, hittas död 1985. Quick döms 2000, frias 2012.

Marinus och Janni Stegehuis dödas 1984. Quick döms 1996, frias 2013.

Charles Zelmanovits, 15 år, försvinner 1976, hittas 1993. Quick döms 1994, frias 2013.

Tog tillbaka erkännandena 2008

• Journalisten Hannes Råstam granskade utredningarna i de åtta morddomarna mot Thomas Quick, numera Sture Bergwall.

• Boken "Fallet Thomas Quick: Att skapa en seriemördare" släpptes i augusti 2012. 2008 tog Quick tillbaka sina morderkännanden under inspelningen av en tv-dokumentär med Råstam.

• Första ansökan om resning gällde mordet på Yenon Levi och beviljades av Svea Hovrätt i december 2009. Det blev ingen ny rättegång eftersom en åklagare sedan lade ned åtalet, vilket innebär att tingsrätten meddelade friande dom.

• Samma sak skedde med de övriga sju morden. Den åttonde friande domen, om mordet på Charles Zelmanovits, meddelades slutligen av tingsrätten i november 2013.