Moderaterna ställer ultimatum i försvarsfrågan

1 av 2
NYHETER

Ekonomin och Natofrågan fick Folkpartiet att lämna de intensiva försvarsförhandlingarna.

– Vi trampade vatten i tre månader och tre veckor, säger Allan Widman (FP).

Nu ställer Moderaterna ett ultimatum till regeringen inför de fortsatta samtalen.

Ambitionen var att redan i förra veckan komma överens om hur det framtida försvaret ska se ut. I går kväll stod det klart att förhandlingarna låst sig.

Folkpartiet lämnade ilsket förhandlingsbordet - eftersom man inte såg någon möjlighet att komma överens.

– Det blev uppenbart att på alla tre punkter var avståndet mellan Folkpartiet och det vi såg skulle bli förhandlingsresultatet för stort, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet.

De tre punkterna han syftar på är hur mycket pengar försvaret ska få i år, på längre sikt samt frågan om ett Natomedlemskap.

Folkpartiet vill se en konsekvensutredning om ett svenskt Natomedlemskap. Något som förhandlingarna inte innehöll, enligt Allan Widman.

– Istället pratade man om en mer allmän säkerhetspolitisk utredning. Vi kände inte riktigt igen den där Natokonsekvensutredningen längre, säger han.

Har lagt ett gemensamt bud

Aftonbladet träffade Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé i riksdagen under tisdagen. Han meddelade då att M forsätter förhandlingarna med regeringen.

Men kraven är tydliga:

– Vi vill ha högre anslag än regeringen har sagt och vi vill också ha en utredning om Nato, säger han.

Han nämner 10 miljarder som ett "golv" i förhandlingarna - men säger samtidigt att summan kan behöva höjas.

Enligt Ekot har nu M, C och KD lagt ett gemensamt bud på 13,7 miljarder kronor sammanlagt för 2016–2020. Regeringens första bud som presenterades för några veckor sedan låg på sex miljarder kronor. Folkpartiet krävde 17 miljarder kronor.

Inte överraskande

Tobé vill inte kommentera uppgiften om det gemensamma budet.

– Vi är just nu i ett läge där vi för de här samtalen. Men i har varit tydliga från Moderaterna att vi tror att det handlar om minst 10 miljarder och att vi vill ha en utredning om Nato på plats i en eventuell uppgörelse.

Försökte ni enas med FP om det budet, var det därför de hoppas av?

– FP har själv valt att lämna förhandlingarna, de låg på en annan nivå och jag är inte överraskad att de gjorde det.

Men ni diskuterade ett gemensamt bud alla fyra från början?

– Vi har gått in gemensamt om kravet på Natoutredning, sedan har de funnits lite olika nivåer på vilka anslag som de fyra borgerliga partierna vill ha.

Vill få en bred enighet

Du vill inte bekräfta att ni försökt få ihop ett gemensamt bud alla fyra?

– Exakt hur vi har fört samtalen inom Alliansen eller med regeringen vill jag inte kommentera just nu.

Vad är det som får er att tro att samtalen skulle kunna vara fruktsamma framöver?

– Jag tycker att det är bra om man kan få bred enighet i viktiga frågor som försvars- och säkerhetspolitik. Det är upp till regeringen nu att visa att man vill uppnå en sådan här bred enighet i riksdagen.

FAKTA

Försvarsförhandlingarna

Regeringen och Allianspartierna förhandlar om Försvarsmaktens inriktning och anslag för 2016-20120.

Försvarsfrågan är ett av tre samarbetsområden som man kom överens om i Decemberöverenskommelsen. De övriga är energi och pensioner.

Försvarsmakten vill ha fyra miljarder kronor mer årligen. FP vill satsa 3,4 miljarder kronor per år. M vill satsa 2 miljarder kronor per år. Regeringen har föreslagit 1,2 miljarder per år. KD har inte presenterat någon siffra.

Enligt Ekot har de tre Allianspartierna som är kvar i förhandlingarna nu lagt ett gemensamt bud på 13,7 miljarder kronor sammanlagt för 2016–2020.