Kända monument förvandlade till grus

1 av 7 | Foto: calflier001/Creative Commons; Niranjan Shrestha/TT.
Dharahara-tornet före och efter jordbävningen.
NYHETER

Över 3 000 människor har dött i samband med lördagens kraftiga skalv i Nepal.

Vid sidan av den stora mänskliga katastrofen har även en bit av landets och världens kulturarv gått förlorat.

Det kända Dharahara-tornet förvandlades till grus.

Lördagens kraftiga jordskalv följdes av flera starka efterskalv. I förödelsen efter jordbävningarna har över 3 200 döda människor hittats.

Omkring 180 kroppar hittades i resterna efter det berömda Dharahara-tornet i Katmandu. Det 62 meter höga tornet var uppfört på Unescos världsarvslista. Tillsammans med flera andra byggnader i Katmandudalen, som också var uppförda på listan, rasade tornet i samband med det kraftiga lördagsskalvet, rapporterar flera medier.

– Det här är en katastrof för Nepal. Den här jordbävningen har slagit mycket hårt mot de värdsarv som finns, framförallt i anslutning till Katmandu-dalen, säger Mats Djurberg, som är generalsekreterare på svenska Unesco-rådet, till Ekot.

Dharahara-tornet byggdes 1832 av den dåvarande premiärministern som en gåva till Nepals drottning. Det har tidigare raserats vid en jordbävning 1934, men återuppbyggdes efteråt. Skadorna nu är mycket mer allvarliga då bara en liten del av basen står kvar.

”Väldigt känsliga för jordskalv”

Även det kända Durbartorget i Katmandu ligger numera i ruiner. Tidigare kantades torget av tempel och historiska byggnader.

Swayambhunath, det så kallade Aptemplet, har även det fått kraftiga skador. Det ikoniska huvudtornet i guld är oskatt, men många omkringliggande byggnader är totalförstörda.

– Det är knapphändiga uppgifter som går att få fram i det här läget, men mycket tyder på att tre, kanske till och med fyra av totalt sju världsarv i det här området har blivit mycket svårt skadade. Olika torn och monument har blivit helt pulveriserade av jordskalvet. Många av de här väldigt gamla byggnaderna, de äldsta är från 500-talet, är byggda på ett sätt som gör dem väldigt känsliga för jordskalv och jordbävningar, säger Mats Djurberg till Ekot.

Han förklarar att platserna är viktiga för världens förståelse för historiska skeenden. Unesco kommer att gå in i Nepal när säkerhetssituationen tillåter för att undersöka skadorna och tillsammans med landet ta fram planer på att restaurera byggnaderna.