Uteliggare frös ihjäl på scenen

Borlänge, klockan nio i torsdags morse:

På Folkets parks scen, där den lokala musikskolans unga elever brukar uppträda på somrarna, ligger en äldre man livlös i fosterställning.

Nils Bergkvist, 66, är död.

- Det verkade som att han hade frusit till döds, säger en av dem som hittade honom.

En gång familjefar

På marken bredvid Nils ligger en urklämd kaviartub, en flaska och en tygväska med kläder.

- Det finns ingen brottsmisstanke, säger polisens utredningschef Jan Bark.

Nils Bergkvist älskade böcker. Han prenumererade på flera vetenskapliga tidskrifter, han hade ordnad ekonomi och krukväxter i fönstren.

Och för många år sedan var han familjefar hemma i Örebro.

Det är en bild av Nils.

En annan är alkoholmissbrukaren med psykiska problem.

Industriarbetaren som tvingades till förtidspension, grannen som ingen orkade med, familjefadern som inte vågade ha kontakt med sin dotter.

- När jag blev 9 år vågade han inte ens se mig i ögonen längre. Folk förklarade det med att han var rädd att jag började förstå att han inte var normal. Jag hade ju trott att alla pappor betedde sig som han, berättar dottern Mia Larsson.

Nils Bergkvist skilde sig för 30 år sedan. Han flyttade upp till Borlänge där han fick jobb på järnverket, SSAB.

Men det gick utför.

Vräktes två gånger

Efter bara några år blev han förtidspensionerad och vid två tillfällen de senaste tio åren blev han vräkt från sina lägenheter efter klagomål från grannarna.

Lasse Ericsson, reporter på Dala-Demokraten i Borlänge, hittade en åldrad och sjuk Nils boende i ett tält i skogen i mitten av 1990-talet.

- Jag kunde inte bara lämna honom där, så jag lät honom flytta hem till mig under några månader. Till slut lyckades vi tillsammans med socialtjänsten ordna en lägenhet åt honom. Men det var svårt.

Nils kastades ut på gatan igen.

- Hyresgästerna måste betala hyran. Och de ska inte störa grannarna. Klarar man inte det riskerar man att vräkas, säger Lars-Erik Håkansson, vd för fastighetsbolaget, Stora Tunabyggen.

Svårt be om hjälp

På något sätt försvann Nils sedan från socialtjäns-tens omsorg.

- Vissa vill inte ha hjälp, förklarar socialnämndens ordförande Kristina Nilsson (s).

Men Nils Bergkvists dotter Mia Larsson säger:

- Detta borde inte kunna få ske i Sverige. Det borde finnas ett skyddsnät som fångar upp personer som Nils. I hans läge är det svårt att säga "hjälp mig".

Den sista tiden sågs Nils ofta släpande på sin kundvagn och med sin blå täckjacka runt kroppen.

Nu är kundvagnen försvunnen och täckjackan ligger i Borlängepolisens källare, nedstoppad i en svart väska på grund av lukten.

Och Nils Bergkvist, han finns inte mer.