Atenbörsen öppnade – föll 23 procent

NYHETER

Börsen i Grekland öppnade igen efter att ha hållits stängd i fem veckor.

Den rasade direkt och låg vid lunchtid runt 17 procent.

Det "största börsraset någonsin", enligt flera medier.

Handeln på Atenbörsen har varit stoppad sedan den 29 juni. När den öppnade igen vid klockan 9.30 på måndagen blev raset som väntat stort. Kompositindex föll direkt med nästan 23 procent.

– Möjligheten för att en enda aktie stiger är nästan noll, sa Takis Zamanis, chefshandlare vid Beta Securities, till Reuters innan börsens öppnade.

Det är det största börsraset någonsin, enligt ekonomimedier som Bloomberg och CNBC. Av många ses fallet dock som ett positivt steg i Greklands ekonomiska återuppbyggnad, skriver CNBC.

– Medan det vore enkelt att påstå att dagens återöppning av den grekiska aktiemarknaden är ett viktigt steg på vägen tillbaka till någon slags normalisering, är det sannolikt att det är allt annat än just det, säger Michael Hewson, chefsanalytiker på CMC Markets.

Bankerna rasade

Storbankerna sitter på pottkanten eftersom de förlorat 40 miljarder euro sedan december och det lär bli en skakig dag. Storbankerna Piraeus bank, Attica bank, National bank of Greece, Alpha bank och Eurobank Ergasius fick se sina aktier falla med nästan en tredjedel.

Även landets inköpschefsindex, en mätare på hur industrin går, föll till en rekordlåg nivå. Industrierna i eurozonen gick dock framåt i juli jämfört med månaden innan, trots Greklands kräftgång, enligt Markit Economics.

Det ser lite ljusare ut för turistindustrin. Bolag i branschen mat och dryck backade med över 6 procent vilket i vanliga fall skulle vara dåliga nyheter, men kanske inte just i dag.

Behöver nytt nödlån

Reaktionerna har hittills inte varit kraftiga för resten av Europa. Fallet var väntat och Stockholmsbörsen har under morgonen pendlat kring nollstrecket sedan öppningen klockan nio. Men frågetecknen hopar sig.

Grekland behöver nya nödlån innan ett lån på 3,2 miljarder euro ska betalas tillbaka till den Europeiska centralbanken den 20 augusti. Men Internationella valutafonden drar sig för att bidra till att lösa ut grekerna igen, samtidigt som tunga aktörer som Tyskland satt sig på tvären.