Grönt ljus att slopa överskottsmålet

Finansminister Magdalena Andersson (S) i Almedalen.
Foto: stefan mattson
Finansminister Magdalena Andersson (S) i Almedalen.
NYHETER

Regeringen får grönt ljus för att överge överskottsmålet.

Men skattehöjningar kommer att krävas oavsett vad regeringen beslutar, slår Konjunkturinstitutet (KI) fast.

– Utgifterna ökar eftersom folk lever allt längre, säger Erik Höglin, chef för offentliga finanser på KI.

Överskottsmålet har varit en het fråga under det politiska året. I valrörelsen lovade finansminister Magdalena Andersson (S) att hålla målet, men i oktober började hon svänga i frågan.

I mars öppnade regeringen på allvar för att överge målet och i stället övergå till ett sparande i balans. Det skulle ge utrymme för större satsningar på bostäder och infrastruktur. 

Svängningen har kritiserats av Moderaterna - som anklagat regeringen för att missköta Sveriges ekonomi och slösa med statens pengar.

Magdalena Andersson: En utmaning

I dag gav Konjunkturinstitutet (KI), som fick i uppdrag att utreda frågan, regeringen grönt ljus. KI slår fast att det inte utgör något hinder mot hållbarheten i ekonomin om överskottsmålet slopas.

Däremot kommer det vara nödvändigt att höja skatterna - vare sig Sverige behåller överskottsmålet eller övergår till ett balansmål. Annars kommer vår nuvarande välfärdsnivå inte kunna upprätthållas.

– Utgifterna ökar eftersom folk lever allt längre. Både balansmål och överskottsmål skulle leda till skattehöjningar om utgifterna ökar på det här sättet. Men det blir lite mindre skattehöjningar fram till 2040 om man har ett balansmål, säger Erik Höglin, chef för offentliga finanser på KI.

Magdalena Andersson delar KI:s prognos.

– Vi har en demografisk utmaning, andelen äldre blir fler och är vårdkrävande. Det är absolut en diskussion som jag tror kommer vara aktuell under de närmaste decennier, säger hon.

"Förenligt med ansvarsfull politik"

Öppnar du för ytterligare skattehöjningar?

– Det här handlar också om att jobba med olika former av effektiviseringar inom den offentliga sektorn, men inte minst att få upp sysselsättningen och få ner arbetslösheten. Det är ett viktigt instrument för att få ökade skatteintäkter och minskade utgifter.

Dagens besked innebär däremot inte att regeringen omedelbart går vidare och slopar överskottsmålet. Magdalena Andersson vill se en bred enighet och sedan tidigare utreds frågan av en parlamentarisk kommitté.

Däremot ser hon KI:s rapport som ett bra underlag i kommitténs fortsatta arbete.

– Rapporten visar tydligt att det är förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik att göra en sådan här förändring. Den visar också att om man inte gör en sådan förändring så riskerar upp emot 15 000 fler människor att vara arbetslösa under de kommande åren, säger hon.

FAKTA

Överskottsmålet

Överskottsmålet infördes under den ekonomiska krisen på 1990-talet. Syftet var att förbättra Sveriges ekonomi över tid och samtidigt ha en buffert för svårare ekonomiska tider.

Det innebär att statens inkomster minus utgifter i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. En konjunkturcykel är den period det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur och har ingen fastställd tidsram.

Balansmålet innebär att det räcker med att statens finanser går ihop.