WHO rekommenderar att midjemåttet ska hålla sig inom vissa gränser, oberoende av en persons längd, höftmått och vikt. Detta för att förebygga i första hand hjärt-kärlsjukdom.
Midjemåttet kan mätas med ett vanligt måttband. Man ska mäta ungefär i navelhöjd. Det är viktigt att inte dra in magen, utan slappna av och mäta efter en normal utandning.
Under 80 centimeter = Bra.
Mellan 80–88 centimeter = Se upp, öka inte i vikt.
Över 88 centimeter = Hälsorisk, gå ned i vikt.
Under 94 centimeter = Bra.
Mellan 94–102 centimeter = Se upp, öka inte i vikt.
Över 102 centimeter = Hälsorisk, gå ned i vikt.
Personer som inte håller midjemåttet i schack när de är i 40-årsåldern löper ökad risk att drabbas av demens senare i livet. Det gäller även dem som är normalviktiga.
– Med tanke på att hälften av alla vuxna i det här landet (USA) har bukfetma är resultatet nedslående, säger forskaren Rachel Whitmer i samband med att resultaten publiceras i medicintidskriften Neurology.
Överflödskilon i allmänhet och de kring midjan i synnerhet ökar risken för en rad sjukdomar, bland dem hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer. Även demens kan nu läggas till den listan.
Studien är gjord bland 6583 friska personer som fick sina magar mätta enligt konstens alla regler när de var i medelåldern, 40–45 år. Ungefär 36 år senare hade 16 procent av studiedeltagarna drabbats av demens, visar forskarnas kartläggning. De som var feta eller överviktiga utan att ha fettet koncentrerat till buken löpte 80 procent ökad risk att drabbas jämfört med normalviktiga personer. För personer med bukfetma var däremot risken kraftigt förhöjd, 230 procent högre än normalt, och den var 360 procent högre för dem som var både överviktiga och som hade ett stort midjemått som medelålders.
– Resultaten antyder att bukfetma har en farlig inverkan på hjärnan långt innan symtomen på demens visar sig, säger Rachel Whitmer.
Mekanismerna bakom det hela är inte klara, men det är känt sedan tidigare att extrafett runt midjan och inne bland organen i bukhålan påverkar både hormoner och immunsystem i kroppen, bland annat genom att sätta igång inflammatoriska processer. Möjligen kan detta driva på utvecklingen mot demens, eller rent av utlösa sjukdomen, men mer forskning behövs innan frågetecknen kan rätas ut.
Det kan naturligtvis också vara så att en eller flera gemensamma underliggande faktorer står för både bukfetman och demensen. Brist på motion, stress, felaktig kost eller gener, exempelvis.
Whitmer och hennes forskarkollegor – bland dem docent Deborah Gustafson vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet – drar ändå slutsatsen att ett för generöst midjemått hos medelålders personer kan ses som en varningssignal för kommande demenssjukdom.
Demenssjukdomar är kroniska, obotliga tillstånd som påverkar livet för både drabbade och deras anhöriga. Cirka 142200 svenskar beräknas vara drabbade och antalet kommer att öka i takt med att de äldre ökar i antal.
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation