Storbritannien blixtbombade IS oljefält

1 av 8
NYHETER

LONDON. Storbritannien gick till luftangrepp mot IS i Syrien. Måltavlan: IS oljefält.

Direkt efter parlamentets besked i natt lyfte brittiska bombplan från Cypern.

– Bara genom att inleda dessa luftattacker så kommer vi att förbättra säkerheten i Storbritannien, Frankrike och Europa, säger Storbritanniens utrikesminister Philip Hammond.

Sent i går kväll röstade det brittiska underhuset ja till att Storbritannien ska gå in i Syrien med luftangrepp mot terrororganisationen IS, Islamiska staten.

Och attackerna har redan inletts. Måltavlan: IS oljefält.

Efter att den regeringsstödda ja-sidan vunnit med 397 röster mot nej-sidans 223, sa utrikesminister Philip Hammond att aktionen med stridsflyg och drönare kommer att påbörjas ”väldigt snart, förmodligen inte i kväll (läs: i går kväll), men det skulle kunna bli i morgon kväll (läs: i kväll)”.

Skickade stridsflyg

I angreppen kommer man att använda åtta Tornado-plan som står på flygvapnets bas på Cypern, samt stridsplan från flygvapnets baser i Skottland och England, som bara timmar efter underhusets medgivande ska ha flugit mot Mellanöstern, uppger försvarskällor enligt The Independent. I natt rapporterade Sky News att två plan redan lämnat Storbritanniens bas på cypriotiska Akrotiri för att befinna sig i ett ”verksamhetsområde” till midnatt.

– Det brittiska flygvapnet har förberett sig i flera månader för att involvera sig i dessa luftangrepp tillsammans med andra västerländska makter som attackerar IS i Syrien, sa BBC:s politiske korrespondent Robin Brant i natt.

– Så det skulle inte vara förvånande om dessa plan lyfte för att attackera några utvalda mål i Syrien nästan omedelbart, någon timme efter att det brittiska parlamentet gett sin tillåtelse.

Enligt BBC lyfte fyra plan från basen på Akrotiti under natten och vid 04-tiden på torsdagsmorgonen återvände två av dem till Cypern. De hade lämnat med tre 226 kilo tunga laserguidade Paveway-bomber var – och kommit tillbaka utan dem. Med högprecisionsbomber attackerade man ett oljefält som kontrolleras av IS.

Oklart hur länge

I ett tal på onsdagseftermiddagen berättade Philip Hammond om hur landet snabbt skulle kunna mobilisera sina styrkor till Syrien.

– Storbritannien flyger redan på spaningsuppdrag över Syrien, med brittiska flygplan som transporterar vapen över Syrien till Irak, sa han, skriver Independent.

– Det skulle vara en relativt enkel övning att förlänga behörigheterna för att tillåta dem att släppa dessa vapen över Syrien sedan de identifierat legitima mål.

Utrikesminister Philip Hammond tror inte att regeringen kommer att avsluta sina luftattacker mot IS så länge terrorgruppen ”anses som ett hot”.

– Jag hoppas att det inte blir fyra år, men jag reserverar mig för att det inte kommer att handla om månader, sa han till BBC.

Strävar efter politisk lösning

Den konservative ministern sa att ett markkrig inte kommer att vara möjligt innan man nått en politisk överenskommelse i det syriska inbördeskriget och både regeringens styrkor, deras motståndare och kurderna kan vända sina vapen mot terrorgruppen.

– Medan vi använder oss av luftangrepp för att stoppa och bryta ner IS i Raqqa, så kommer vi att sträva efter att få en politisk lösning på det syriska inbördeskriget, sa Philip Hammond.

Han berättade att man hade som mål att uppnå en ny folkomröstning, styrd av FN, där syrier på flykt också skulle kunna rösta, inom 18 månader. Om det skulle ta längre tid så kommer de att fortsätta bomba starka IS-fästen som staden Raqqa, sa han.

– Vi har bestämt oss för att göra detta, och alla andra inblandade makter, inklusive Ryssland, vill förgöra IS, för IS representerar ett massivt hot mot alla, sa Hammond.

– Bara genom att inleda dessa luftattacker – även innan vi kommer någonstans nära ett markangrepp mot Raqqa – så kommer vi att förbättra säkerheten i Storbritannien, Frankrike och Europa.

Höll maratondebatt

Beslutet i det brittiska underhuset i Westminster kom efter en tio timmar lång maratondebatt, där premiärminister David Cameron bland annat kallat IS för ”kvinnovåldtagande, muslimmördande, medeltida monster”.

Enligt Sky News röstade 153 Labourledamöter mot luftattacker medan 66 trotsade sin partiledare Jeremy Corbyn – och röstade för. Ledde Labours ja-sida gjorde Hilary Benn som är partiets gruppledare i underhuset. Hans tal om Storbritanniens roll i världen rörde flera parlamentariker till tårar.

– Vårt parti har alltid stått upp emot förnekandet av mänskliga rättigheter och för rättvisa, och min åsikt, herr talman, är att vi nu måste konfrontera denna ondska, sa han.

– Det är nu dags för oss att göra vår del i Syrien och det är därför jag ber mina kollegor att rösta för detta agerande i kväll, sa han – och möttes med applåder, vilket är en ovanlighet i det brittiska underhuset.

Benn hyllades på sociala medier och av andra parlamentariker, och utrikesminister Philip Hammond hyllade talet som ”ett av de bästa tal som någonsin hållits i detta underhus”, skriver The Mirror.

”Mörk natt i parlamentet”

När beslutet, som många ledamöter sagt varit det tuffaste de gjort som politiker, tagits, var David Cameron nöjd.

”Jag anser att underhuset har tagit det rätta beslutet att hålla Storbritannien säkert – militärt agerande i Syrien som en del av en bredare strategi”, twittrade han.

På Parliament Square utanför kammaren protesterade tusentals mot beslutet att gå in i Syrien. Jeremy Corbyn var klart besviken över resultatet – och twittrade att ”militärerna nu kommer i skymundan och att förlusten av oskyldigas liv nu tyvärr nästan är oundviklig”. Samtliga 53 ledamöter i det skotska nationalistpartiet SNP hade röstat nej.

”Väldigt mörk natt i parlamentet. Kommer aldrig att glömma ljudet av några Labour- och Toryledamöter som jublar åt tanken på bomber som faller”, twittrade SNP-ledamoten Mhairi Black.

I det konservativa Tory-partiet röstade sju ledamöter nej och sju lade ner sina röster.

FAKTA

Det brittiska flygvapnets insats

Stridsflygplan från flygvapnets baser i skotska Lossiemouth och engelska Marham ska ha flugit till Mellanöstern timmar efter beslutet.

Sex Typhoon-stridsflygplan baserade i skotska Morayshire ska vara redo att åka till Storbritanniens flygbas på cypriotiska Akrotiri, där de kommer att ansluta till brittiska styrkor som redan är verksamma i Irak.

Åtta Tornado-flyg är redan baserade i Akrotiri. Det brittiska flygvapnet RAF har möjlighet att flyga in åtta till, men i det direkt kortsiktiga läget väntas de bara sätta in två, från flygbasen i Marham.

Från Marham lyfte även ett Voyager-tankflygplan.

Fyra av Tornado-stridsflygen ska ha lämnat Akrotiri under natten. Två av dem, som sammanlagt varit utrustade med sex laserguidade Paveway-bomber, kom vid 04-tiden tillbaka till basen – utan bomberna.

Källa: The IndependentBBC.