Här är världens första provrörsvalpar

De här två valparna föddes genom provrörsbefruktning. Bilden är tagen i Ithaca, New York i september 2015.
Foto: AP
De här två valparna föddes genom provrörsbefruktning. Bilden är tagen i Ithaca, New York i september 2015.
NYHETER

De söta, brunvita valparna med hängande öron tillhör inte vilken kull som helst – de är nämligen de första hundarna att bli till genom provrörsbefruktning.

– Ett stort genombrott, säger fysiologen Pierre Comizzoli.

En grupp veterinärer, forskare och laboratoriemedarbetare vid Cornell University i New York, USA, har lyckats med något enastående.

Efter att ha ägnat otaliga timmar åt sitt arbete samlades de för fem månader sedan runt en surrogathund och bevittnade födseln av världens första provsrörsvalpar, skriver AP.

”De var bedårande”

– Vi tog varsin valp och gned den med en liten handduk och när de började pipa och gråta visste att vi varit framgångsrika, säger doktorn Alexander Travis som driver laboratoriet vid Baker Institute for Animal Health.

– Deras ögon var stängda. De var bedårande, söta, med intryckta ansikten.

Kullen på sju friska valpar föddes den 10 juli och de vägde då 3,4 kg. De är en blandning av beagle, labrador och cocker spaniel. För att skapa provrörsvalparna inseminerades en hona med totalt 19 embryon, skriver AP.

37 år efter första provrörsbarnet

Provrörsbefruktning, eller in vitro-fertilisering (IVF), är den process man använder för att befrukta ett ägg med sperma utanför kroppen. I dag används det i stor utsträckning för att hjälpa till med människans fortplantning. Det första provrörsbarnet var Louise Joy Brown, som föddes i Oldham, England, den 25 juli 1978.

Därför kan det tyckas konstigt att de första provrörshundarna inte blivit till förrän nu.

Men enligt Pierre Comizzoli, doktor i reproduktionsfysiologi, har flera upprepade IVF-försök gjorts – fram tills nu.

– Hundars biologi är väldigt, väldigt olika människors, säger Comizzoli som enligt AP beskriver födseln av de sju valparna som ”ett stort genombrott”.

Forskarna skriver i tidskriften Plos one journal att tekniken kan få stor betydelse för bevarande av utrotningshotade arter, skriver AP.