Världsledarna har sagt ja till historiskt klimatavtal

1 av 12
NYHETER

PARIS. Under jubel, applåder och golvstamp har världen fått sitt första globala klimatavtal på 20 år.

Alla utom Nicaragua ställde sig bakom.

– Världen har sagt ja till ett avtal, deklarerade Laurent Fabius, det franska ordförandeskapets ledare, och drämde klubban i bordet.

Strax innan midnatt uttalade sig också Barack Obama:

– Vi kan vara säkra på att jorden är i bättre skick till nästa generation.

Nu har 194 länder sagt ja till klimatavtalet som har kämpats fram under två långa veckor.

Nattmanglingar och sömnbrist har gett ett resultat.

Kort efter att Laurent Fabius, Frankrikes utrikesminister, slagit klubban i bordet och sagt att samtliga 195 länder som deltar i mötet har lyckats enas utbröt rena rama kramkalaset på podiet. Frankrikes president Francois Hollande tog därefter Fabius hand och höjde den i luften. Samtidigt jublades och applåderades det.

När det mesta jublet lagt sig tog talarna till orda.

Strax innan midnatt höll president Barack Obama tal och sa att avtalet är ”den bästa chans att rädda den jord vi har”.

– Jag tror att det här ögonblicket kan bli en vändpunkt, säger Obama.

– Tillsammans har vi visat vad som är möjligt när världen enas.

Obama sa också att det sätter ramarna för vad alla nationer ska göra för att lösa klimatkrisen och att han är övertygad om att det är rätt steg för ”vi ska vara säkra på jorden är i bättre skick till nästa generation.

Från Sydafrika framhölls att avtalet inte är perfekt, men det bästa man lyckades åstadkomma.

– Det här är ett historiskt ögonblick. Vi kommer att få en bättre och säkrare värld, sa man.

Även Australien tog chansen att kommentera avtalet.

– Vi måste öka ambitionen över tid, sa delegationsledaren.

Romson: Historiskt steg

Regeringens huvudförhandlare har Åsa Romson, klimat- och miljöminister (MP) varit. Hon beskriver att hon känner sig "omtumlad".

– Det är ett historiskt steg att ta att få ett nytt globalt klimatavtal, vi alla som har kämpat hårt för hållbarhetsfrågor i många år och har velat ha en stark klimatregim legalt, att vi nu har lyckats.

Hon ser avtalet som en milstolpe för världen och samarbetet för hållbar utveckling.

– Det är klart att under den tid när vi pratar om en massa andra problem för världssamfundet att hålla samman, för EU att samarbeta, så lyckas man ändå med det här stora internationella samarbetet. Det känns särskilt bra när man möter barn och unga som är oroliga för framtiden. Då är det här en bra sak att komma hem med.

Innan det slutliga avtalet kunde presenteras hade det varit många och långa förhandlingar.

De två veckorna av nattmanglingar, osämja och vägande av ord på guldvåg började se ett slut vid lunchtid på fredagen. Då hade Laurent Fabius och hans medarbetare under hela natten dessförinnan fört samtal med länder som fortsatt trilskades.

När ordföranden tog till orda möttes han av applåder:

– Utkastet som presenteras och som ska delas ut vid slutet av mötet kommer efter allt hårt arbete som gjorts här i Paris.

”Alla länder har inte fått som man vill”

Den nya tiden sattes till 17:30.

Men först två timmar senare, vid halvåtta på kvällen, kunde alltså Laurent Fabius lyfta klubban och slå fast att världen nått en uppgörelse.

Det nya avtalet är tydligare med att rika länder måste hjälpa fattigare att betala för den klimatanpassning som behövs. Samtidigt har långsiktiga mål för utsläppsminskningar blivit luddigare. Vilket ses som en eftergift till stater som Saudiarabien, världens främsta oljeland.

– Alla länder har inte fått vad de vill, men om alla 195 länder skulle stått orubbliga till 100 procent hade vi inte fått igenom någonting, sa Laurent Fabius under dagen.

Toppledarna satte press

Frankrikes president Francois Hollande och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon hjälpte till att sätta press på länderna om att komma överens. Både höll på förmiddagen glödande tal om vikten av att enas.

– Vad skulle vara syftet med allt ert arbetet om det inte leder till ett bindande avtal? sa Francois Hollande. Det är inte ofta man får en chans att ändra världen.

– Jag hoppas att vi alla kan mötas här senare i dag och fira ett avtal, slog Ban Ki-moon fast.

Men också Laurent Fabius vred åt tumskruvarna på länderna, bland annat genom att påminna om den mindre stolta historia länderna har i frågan.

– Ingen vill ha en repris på vad som hände i Köpenhamn, sa han.

Budskapet från ledarna verkade gå hem bland åhörarna. Efteråt framhöll många att det "inte skulle bli lätt" att gå emot deras tydliga budskap.

Flyger hem

Åsa Romson anlände till Paris för drygt en vecka sedan, efter 24 timmar på tåg. Men hem flyger hon.

– Jag hinner inte åka tåg, jag måste hem till budgetarbetet.

Men först tänker hon unna sig lite mat och kanske ett glas för att fira det avtal som nu är i hamn. Och gärna några timmars sammanhängande sömn.

FAKTA

Avtalet punkt för punkt

• Ökningen av världens medeltemperaturen ska hållas till klart under (well below) två grader och helst ska den begränsas till 1,5 grader.

• Hur utsläppen ska minskas för att nå 1,5-gradersmålet är oklart. Utsläppen ska nå sin högsta nivå snart som möjligt och sedan snabbt minska för att vara i balans i slutet av det här århundradet.

• Länderna ska lämna in nya nationella klimatplaner vart femte år. De bör vara mer ambitiösa än de planer som lämnades in före klimatmötet. Länderna ska ha mål som är möjliga att utvärdera och kontrollera. Hårdare kav ställs på utvecklade än de minst utvecklade länderna.

• Avtalet är, enligt EU, rättsligt bindande med ett stort undantag. Det gäller ländernas frivilliga åtaganden för att minska sina utsläpp. Dock är själva processen rättsligt bindande, det vill säga att målen ska ses över vart femte år och att transparens ska gälla.

• Rikare länder ska hjälpa fattigare länder med pengar för att de ska kunna minska sina utsläpp. Minst 100 miljarder US.dollar per år från 2025. De ska också få tillgång till ny teknik och kapacitet att ta emot den.

• Parisavtalet ska skrivas under i april och träder i kraft 2020 när Kyotoavtalet löper ut. För det krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen skriver under.