Klimatforskaren: ”Världen har förlorat”

NYHETER

Thomas Johansson, professor emeritus vid internationella miljöinstitutet på Lunds universitet, sågar klimatavtalet i Paris vid fotknölarna.

– Det har varit förhandlingar, men världen har förlorat, säger han.

Det enda positiva är att länderna förstått att man måste komma ner till 1,5 grader, enligt Johansson.

Det så kallade tvågradersmålet, som innebär att begränsa uppvärmningen på jorden till högst två grader jämfört med genomsnittstemperaturen runt 1880, var huvudmålet i klimatförhandlingarna.

Frankrikes utrikesminister, Laurent Fabius, möttes av jubel när han poängterade vikten av att målet nu är att arbeta mot en temperaturökning på två grader. Men länderna ska kämpa för att inte överstiga en och en halv grad, tillade han.

”Vilar på lösa grunder”

– Två grader är en siffra som hänger kvar sedan 1990-talet från Köpenhamn. Den vilar på väldigt lösa grunder, man visste redan när Köpenhamnsmötet ägde rum att det leder till mycket stora förändringar. Jorden går inte under men världen som vi känner den går under, säger Thomas Johansson, en av Sveriges ledande klimatforskare.

– Däremot är det är ett framsteg att man ens medger att man ska sträva mot en och en halv grad. Sen måste man göra det också.

”Vackra ord har vi hört länge”

Liksom många andra forskare och klimatexperter är Thomas Johansson mycket skeptiskt till att avtalet som presenteras inte innehåller några siffror på utsläppsminskningar utan mer har fina formuleringar.

– Det känns ju inte så där väldigt avancerat, vackra ord har vi ju hört länge, säger professorn.

Johansson menar att det inte finns några förpliktelser, oljeländerna har vunnit. Och knäckfrågan är pengar eftersom länder som Saudiarabien, Ryssland och även USA inte vill byta till nya energisystem.

– Obama vill, Kerry vill, Al Gore vill, men titta i senaten som styrs av republikanerna, säger Thomas Johansson.

Här kan du läsa hela avtalet.

Viktigaste punkterna i Parisavtalet

I Parisavtalet skärps det tidigare målet om att jordens uppvärmning ska begränsas till två grader. Där står nu att ökningen av den globala medeltemperaturen ska hållas till "klart under" två grader och att ansträngningar ska göras för att begränsa ökningen till 1,5 grader.

Det finns inget globalt utsläppsminskningsmål som definieras i siffror och årtal. Där står i stället att länderna siktar på att utsläppen ska ha nått sin högsta nivå "så snart som möjligt" och att snabba minskningar ska göras därefter för att nå utsläppsneutralitet under den andra delen av århundradet.

Avtalet innehåller ett ramverk för transparens som talar om hur ländernas klimatåtgärder ska rapporteras och granskas. Här ställs hårdare krav på utvecklade länder jämfört med de minst utvecklade.

En viktig del i avtalet är att länderna ska lämna in nya nationella klimatplaner vart femte år. Där står att varje lands plan ska innehålla framsteg jämfört med tidigare ansträngningar och ett land när som helst kan uppdatera sin plan i syfta att höja sina klimatambitioner.

I en icke rättsligt bindande beslutsbilaga till avtalet uppmanas de länder vars klimatplaner går ut 2025 att lämna in nya planer till 2020 och fortsätta med det vart femte år. De länder vars planer sträcker sig till 2030 ska uppdatera sina planer 2020 för att därefter lämna in nya vart femte år.

Avtalet innehåller också en global översyn och utvärdering av det internationella klimatarbetet ska göras 2023 och vart femte år därefter. En "dialog" i syfte att se hur långt världen har kommit när det gäller att nå klimatmålet ska, enligt beslutsbilagan, inledas 2018.

Utvecklade länder ska bistå med finansiering för utsläppsminskningsåtgärder och anpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer. I beslutsbilagan står att utvecklade länder före 2025 ska sätta upp ett nytt finansieringsmål vars "golv" är de 100 miljarder dollar årligen från 2020 som redan utlovats.

Parisavtalet ska träda i kraft 2020. För det krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar det.