9 punkter som förklarar varför julen ser ut som den gör

Därför ser julen ut som den gör.
Foto: Foto: TT Bild
Därför ser julen ut som den gör.
NYHETER

1. Advent

Advent betyder ankomst – väntan på att något ska komma.

Enligt Bibeln är advent väntan på att fira Jesus födelse. Förr i tiden skulle advent vara en tid av stillhet utan kalas i väntan på de stora festligheterna kring jul.

Det var först på 1930-talet som svenskarna började använda adventsljusstakar, stjärnor och adventskalendrar. Adventsljusstaken i sig har ingen direkt koppling till Bibeln utan kommer mer av en gammal tradition från när folk tände ljus i sina fönster på juldagsmorgonen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild

2. Julgran

Traditionen med julgran är omkring 500 år gammal och kommer ursprungligen från Bayern i Tyskland. Förr i tiden pyntades trädet med ätbara ting – som kakor och nötter. När julen sedan var över plundrades granen av barnen som åt upp pyntet som var kvar. Den första svenska julgranen ska ha rapporterats på 1740-talet men därefter dröjde över hundar år innan traditionen spred sig utanför herrgårdarna och till vanligt folk.

Julgranar utomhus prydda med julbelysning blev vanliga först under mellankrigstiden.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild

3. Kalle Anka och hans vänner önskar god jul

Det amerikanska tv-programmet hade premiär i USA 19 december 1958. Två år senare kom programmet till Sverige och premiärvisades på julafton 1960, då översatt av Bengt Feldreich vars röst fortfarande används till stor del.

Feldreich var julvärd varje år mellan 1959 pch 1971, men syntes aldrig i rutan. Därefter var Arne Weise julvärd 1972–2002, med undantag från några enstaka år.

Disneyprogrammet är i stora drag lika i dag som från start – men klipps om varje år för att visa nya Disneyfilmer. Vissa inslag har även kommit och gått bland annat på grund av att SVT:s rättigheter tillfälligt gått ut.

Programmet är årligen med bland årets mest sedda program.

Foto: Faksimil SVT

4. Jultomten

Jultomten kommer från början från firandet av Sankt Nikolaus den 6 december.

På mitten av 1800-talet var Nikolaustraditionen nästan helt utdöd i Sverige. Julklapparna delades istället ut av julbocken. Första gången ordet jultomten förekommer i Sverige är 1864, efter att den tyska julgubben introducerats för svenskarna, i gemenskap av annat tyskt julpynt. De allra första tomtebilderna i Sverige visade den tyska julgubben men med hjälp av konstnären och illustratören Jenny Nyströms julmotiv kom han mer att likna den svenska folktrotomten.

Den nuvarande internationella tomten är en sammansättning av olika traditionella berättelser, mystiska personer, verkliga personer och reklamer. Bland annat Coca-cola och Disney har bidragit till att det skett en homogenisering av jultomten.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild

5. Julklappar

Julgåvor till barnen delades ut redan under 1600- och 1700-talen i välbeställda familjer.

Ordet julklappar kommer ifrån det som fanns innan de riktiga presenterna, då klappar kastades in i husen efter att någon först klappat på dörren och sedan snabbt gett sig av. Klapparna kunde bestå av en halmdocka, ett vedträ eller kanske en grisfot. Till klappen fanns en skämtsam och i vissa fall elak vers.

Innan julklapparna, så som de ges och tas emot idag, fanns nyårspresenterna som ska ha sitt ursprung i antikens Rom. Nyårspresenterna gavs med goda önskningar inför det kommande året.

Foto: Heiko Junge/TT Bild

6. Julskinka

Att äta färskt fläsk ansågs som en delikatess under självhushållens tid – eftersom man under resterande delen av året åt insaltat kött. Men vid höstens slakt kunde man spara någon gris för att kunna avnjuta tillagat fläsk till jul – som inte var insaltat.

Första gången julskinka omnämns i Sverige är i Olof Rudbecks ”Atlantica” i slutet av 1600-talet. Skinkan stektes då på spett och förekom främst hemma hos överklassen. Under 1800-talet blev den griljerade skinkan populär i hemmen.

Foto: Robin Haldert/TT Bild

7. Risgrynsgröt och mandel

Under 1800-talet blev det vanligt att koka julgröten på risgryn, eftersom det ansågs mer festligt än gröt gjord på korn- eller rågmjöl.

Traditionen med mandeln i gröten kommer också från början av 1800-talet. Enligt folktron ska den som får mandeln i gröten bli gift under kommande år.

Foto: Malin Hoelstad/TT Bild

8. Julafton – varför 24 och inte 25

Runt om i världen firas julafton den 25 december efter att de kristna kyrkofäderna omkring år 300 bestämde att Jesus var född den 25. När Jesus verkligen föddes är däremot oklart, många hävdar att det skedde på våren.

Norden skiljer sig dock från resten av världen genom att fira julafton den 24 december. Anledningen till det beror på att seden har sina rötter från tiden innan det mekaniska uret fanns. Vilket innebar att en ny dag då började vid solnedgången istället för vid midnatt som nu. Skandinaverna höll fast vid den dygnsindelningen – och därför firas julafton kvällen före den 25 december.

Foto: Jan Collsiöö/TT Bild

9. Pepparkakor

Pepparkakan har mycket gamla anor. Den fanns i Tyskland redan på 1400-talet, bland romerska soldater på femhundratalet, och även så tidigt som på 1800-talet före Kristus.

Pepparkakan innehöll ursprungligen peppar, något som bland annat berodde på medeltidens allmänna förkärlek till kryddor och på kryddornas medicinska användning.

Att man blir snäll av att äta pepparkakor kommer från tiden då kung Hans (Johan II) regerade i Sverige (1497-1501), Norge och Danmark. Hans ska ofta ha varit på dåligt humör och ska då ha blivit ordinerad pepparkakor av sin läkare – eftersom att ryktet sa att man blev glad av dem. Enligt uppgifter från apoteket i Köpenhamn ska det vid tiden ha skickats kilovis med pepparkakor till kungen. Därifrån har talesättet att man blir snäll av pepparkakor levt vidare.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild