Flera har buksmärtor, kräks och kan inte äta

Experten: "En del patienter får ingen hjälp i vården"

1 av 3
"En del får ingen hjälp i vården. Vi måste bli bättre på att ta hand om den här patientgruppen", säger Torsten Olbers, experter på fetmaoperationer vid Sahlgrenska.
NYHETER

Tre procent får allvarliga komplikationer efter en gastric bypass. Några avlider.

En mindre grupp får kroniska besvär med buksmärtor, kräkningar och med att äta.

– Vi måste bli bättre på att ta hand om den här gruppen. Det finns nästan alltid mer vi kan göra, säger överläkaren och forskaren Torsten Olbers.

Förra året gjordes 6 857 fetmaoperationer i Sverige. Sju till åtta procent av patienterna drabbas av någon komplikation.

– Tre procent får en allvarlig komplikation som kräver omfattande åtgärder som intensivvård eller omoperation, säger Torsten Olbers, överläkare vid kirurgkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Han är en av Sveriges främsta experter på gastric bypass med nästan 3 500 operationer bakom sig.

Risken att avlida efter en fetmaoperation är 0,4 promille, vilket innebär två till tre dödsfall per år. Det är samma nivå som vid exempelvis gallstensoperation. Orsaken är kirurgiska komplikationer som blödning eller läckage, som inte åtgärdats i tid eller medicinska komplikationer som proppar i lungorna.

Patienten dog

I oktober avled en patient efter en gastric bypass-operation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Operationen förlöpte komplikationsfritt. Men dagen efter försämrades patienten successivt med tilltagande andnöd och snabb puls. Några timmar senare drabbades patienten plötsligt av akut hjärtstopp. Patienten fördes till operation, men trots massiva återupplivningsåtgärder och långvarig hjärt-lungräddning så kunde patientens liv inte räddas.

Dödsfallet anmäldes enligt Lex Maria till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Samtidigt ska man ha klart för sig att överlevnadschanserna efter en fetmaoperation ökar jämför med före, eftersom risken att dö i fetmarelaterade sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom och cancer, minskar.

Tarmvred har länge varit en av de svåra komplikationerna efter gastric bypass, men drabbar i dag inte mer än några procent.

Komplex situation

– Sedan finns en liten grupp som får kroniska buksmärtor och kräkningar och som inte kan äta på ett vettigt sätt. Vi tror att det är cirka en procent av patienterna. Det kan låta lite – men det rör sig ju om 60 till 70 personer om året. De har ofta problem med sin gastric bypass men får ibland ingen hjälp. För när man röntgar ser man inga fel på konstruktionen, säger Torsten Olbers.

Ofta beror det på något fel med operationen och kan då oftast åtgärdas, men inte alltid.

Flera av dessa patienter kommer på remiss till Torsten Olbers för en second opinion.

– Jag får många patienter från övriga Sverige som gått och haft ont i magen och har svårt att äta.

Dessa båda långvariga komplikationer samt tillvänjningsproblematik av morfinpreparat mot smärtorna hänger ofta ihop med varandra, enligt Torsten Olbers.

– De här tre områdena kan man inte alltid särskilja. Det är en komplex situation. Om jag har en patient med någon av komplikationerna så tänker jag alltid på alla tre områdena.

Bortglömd grupp

Hos en del patienter som mår bra lång tid efter operationen tillstöter tarmvred som opereras och i sin tur kan orsaka nya problem som kroniska smärtor och ätsvårigheter.

Brukar man kunna åtgärda dessa problem?

– Ofta kan man det. Många blir bra eller mycket bättre men det finns en liten grupp som får kroniska besvär. I vissa fall måste man koppla tillbaka magsäcken och tarmarna, men ibland hjälper inte ens det, säger Torsten Olbers.

– Personer som genomgått en gastric bypass ska kunna äta som vem som helst, fast mindre, efter operationen. Annars är det stor sannolikhet att det inte är som det ska.

Torsten Olbers menar att patienter med smärtor, kräkningar och problem att äta är en bortglömd grupp.

– Det finns patienter ute i landet med dessa problem som inte får hjälp av sjukvården. Då bör man söka sig vidare till specialister i fetmakirurgi för en second opinion, säger han.

– Vi måste som kirurger kunna ta hand om den här gruppen bättre. Hos de här patienten finns nästan alltid mer vi kan göra.

Forskarna inom fetmakirurgi har nyligen fått ett stort anslag för att jämföra utfallet efter gastric bypass med metoden gastric sleeve, för att bland annat studera förekomsten av kroniska buksmärtor.

FAKTA

FETMAOPERATIONER

Så görs en gastric bypass

Utförs via titthålsteknik. En ficka, liten som en tumme, skapas av magsäcken. Den motsvarar ungefär 30 ml.

Magfickan kopplas direkt till tunntarmens mellersta del. Det innebär att maten leds förbi större delen av magsäcken och första delen av tunntarmen.

Bara en liten mängd mat, 1-2 dl, krävs för att fylla fickan och övre delen av magsäcken skickar tidigt en mättnadssignal till hjärnan som om hela magsäcken vore full. Man känner sig mätt snabbare och äter mindre.

Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset‚ Vårdguiden.

Så görs en gastric sleeve

Magsäcken görs om till ett smalt rör. Ca 75 procent av magsäcken tas bort.

Antal fetmaoperationer i Sverige

2010: 7 431

2011: 8 320

2012: 7 580

2013: 7 663

2014: 6 857

Källa: SOREG,  Årsrapport 2014, del 2, augusti 2015.

Fakta fetmakirurgi

2014 gjordes 6 570 fetmaoperationer vid 43 kliniker i Sverige. Åtta av tio so, opereras är kvinnor.

Störst var Aleris i Skåne med 921 operationer, därefter Ersta sjukhus med 507.

Gastric bypass utgör 95 procent. Övriga metoder är gastric banding, gastric sleeve och duodenal switch.

Ett BMI på minst 40 krävs för operation via landstinget, om man inte har en bakomliggande allvarlig sjukdom som typ 2-diabetes.

Viktnedgången är runt 30 procent inom två till tre år.

Vinster: Fetmakirurgi har stor effekt på fetmarelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, sömnapné och depression. Två av tre patienter med typ 2-diabetes är botade inom fem år efter operationen och kan sluta med medicinerna. Risken att insjukna i typ 2-diabetes efter en operation minskar med 80 procent.

Risker: Sju till åtta procent får någon komplikation. Tre procent får en allvarlig komplikation som blödning, läckage, tarmvred, magsår, blodproppar. Andra komplikationer är undernäring, ärrbråck, blodbrist, vitamin- och mineralbrist.

Förra året omopererades 219 patienter (3 procent). Orsakerna var för hög vikt (72 procent), kräkningar (38 procent), sjukdom i matstrupen (9 procent), undernäring (5 procent), diarré och infektionskomplikationer.

0,4 promille avlider som en följd av operationen, det är två till tre patienter årligen.

Källor: Torsten Olbers, docent och överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset; SOREG:s årsrapport 2014; Studie i The Lancet diabetes & endocrinology 2014.