Oklart system försvårar för nyanlända specialistläkare

Syriska läkare demonstrerar utanför riksdagshuset.
Foto: P-O SÄNNÅS
Syriska läkare demonstrerar utanför riksdagshuset.
NYHETER

Under torsdagen demonstrerade ett 50-tal specialistläkare från Syrien och El Salvador på Mynttorget i Stockholm.

I över ett år har de väntat på att få sina läkarlegitimationer behandlade av Socialstyrelsen.

– Det känns som att vi straffas. Det enda vi vill är att få börja jobba, säger öron-näs-halsspecialisten Mohammad Alshalak.

Men enligt Socialstyrelsen beror det hela på en missuppfattning.

Trots att det kyliga decembervädret bjöd på både regn och blåst hade ett 50-tal personer samlats framför Skandiahuset under torsdagsförmiddagen. Med banderoller och värmande kaffe i händerna framförde de sitt tydliga budskap: Sverige behöver oss NU! Läkarna ville därmed se både snabbare handläggningstider av läkarlegitimationer samt menade att provtjänstgöring är den snabbaste vägen till arbete.

– Jag har väntat i ett år och två månader på att få svar från Socialstyrelsen. Om det fortsätter så här kommer Sverige att förlora många duktiga specialistläkare, berättar ortopedkirurgen Basel Abed Alaziz.

Ska genomföra kunskapsprov

Förutom de långa handläggninsgtiderna är Basel och hans specialistkollegor även kritiska till Socialstyrelsens förslag om att låta samtliga läkare genomföra ett kunskapsprov för att kunna få sin svenska  läkarlegitimation. Tidigare har endast de som inte åberopar specialistkompetens från sitt hemland behövt genomföra detta, men nu vill Socialstyrelsen att det även ska gälla för specialistläkarna.

I väntan på att beslutet fattas har myndigheten enligt öron-näs-halsspecialisten Mohammad Alshalak slutat att behandla de certifikat som inkommit från och med augusti 2014.

– Det känns som att vi straffas bara för att vi skickade in våra handlingar efteråt. När vi ansökte stod det att man efter sex månader skulle kunna få vår legitimation. Vi vill inte behöva vänta ytterligare för att göra ett kunskapsprov utan vi vill ut på provtjänstgöring, där arbetsgivaren kan bedöma vår kompetens, säger Mohammad Alshalak.

Beror på ett missförstånd

Men enligt Erik Höglund, avdelningschef för regler och behörighet hos Socialstyrelsen har man inte alls slutat behandla inkomna ärenden utan förklarar att det hela bygger på en missuppfattning.

– Vi har inte lagt hanteringen på is utan delat upp ärendena i två spår. Tidigare hanterades alla i en gemensam kö, men då handläggningstiden för specialistläkarna tog längre tid så saktade det ned hela processen. Därmed kan hanteringen av specialistlegitimationerna uppfattas som långsammare och därmed verka stå still, men det stämmer inte. 

I dagsläget måste en person som kommer från ett land utanför EU/EES och som vill ansöka om en svensk läkarlegitimation först genomgå ett kunskapsprov, ett så kallat Tule-prov.

Därefter ska personen genomföra en 18- månader lång AT-tjänstgöring. Men för den som hävdar att man är specialist från sitt hemland är kraven annorlunda.

En av fem får sin legitimation

Där gäller det att man först kan uppvisa specialistdokumentation och sedan följer en sex månader provtjänstgöring.

Därmed undantags man både kunskapsprov och AT-tjänstgöring.

Men enligt Erik Höglund har systemet med provtjänstgöring visat sig vara ineffektivt, då endast en av fem specialistläkare klarar att få sin läkarlegitimation. Många har även svårt att få sin specialistdokumentation styrkt, då det förekommer många falskintyg samt att många inte fått med sig handlingarna från hemländerna.

Därför vill Socialstyrelsen nu att samtliga läkare ska genomföra ett så kallat kompetensprov, med efterföljande praktik.

Lättare för arbetsgivaren

På så sätt kommer man enligt Erik Höglund både att kunna testa de faktiska kunskaperna utifrån kraven för en svensk läkarlegitimation, men även lämpligheten på en arbetsplats.

Därmed skulle konkurrensen om AT-platserna minska betydligt och de som har svårt att få fram sin dokumentation skulle ändå kunna få uppvisa kompetens.

– Det har visat sig vara väldigt svårt för arbetsgivaren att intyga kompetensen på legitimationsnivå hos dem som gör provtjänstgöring. Väldigt många klarar därför inte den och fastnar i systemet. Men med en kortare praktikperiod blir det lättare för arbetsgivaren att intyga läkarens lämplighet, då kompetensen redan testats i det tidigare provet.

Dubbelt så många har ansökt i år

Enligt Erik Höglund befinner sig Socialstyrelsen just nu i en övergångsperiod, där man än så länge inte beslutat hur man ska göra med de handläggningarna som ännu inte behandlats. Beslut väntas komma efter jul- och nyårshelgerna.

Hitintills har drygt 2 200 ansökningar från personer med legitimationsyrken och utbildning utanför EU/EES inkommit till Socialstyrelsen. Vid årskiftet uppskattas siffran vara 2 400, dubbelt så många som 2013. Vanligast är läkare med cirka 800 ansökningar.

FAKTA

Förslaget: Kompetensprov

Tanken är att alla läkare, sjuksköterskor eller tandläkare, med eller utan specialistutbildning, som kommer från ett land utanför EU/EES och ansöker om läkarlegitimation ska genomgå ett kompetensprov samt en kortare praktik.