Nyheter

Allt svårare för flyktingar att ta sig in i Norden

De omdiskuterade id-kontrollerna startar i Sverige vid midnatt.

Samtidigt diskuteras liknande åtgärder i både Danmark och Norge.

– Det riskerar att bli en dominoeffekt där lagstiftningen går alldeles för snabbt, säger Anna Lundberg, docent i mänskliga rättigheter vid Malmö högskola.

Gränskontroll vid Hyllie station.
Gränskontroll vid Hyllie station.Foto: KRISTER HANSSON

Trots motstånd från flera håll kommer id-kontroller att införas på kollektivtrafik till Sverige med start under måndagen.

Därmed implementeras en i raden av åtgärder som regeringen berättade om i slutet av november förra året.

Det verkar ha slagit an en nordisk tävling i hård lagstiftning.

I tisdags la Norges invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug från Framstegspartiet fram en lista på en rad lagskärpningar man vill göra.

– Vi blir bland de strängaste länderna i Europa. Men det kommer säkert variera från punkt till punkt. Vi måste arbeta för att det blir mindre attraktivt för de som inte har skyddsbehov att komma till Norge, sa hon då enligt norska VG.

Hårdare tag

Liknande retorik har Danmarks motsvarighet Inger Støjberg tidigare använt när hon i december presenterade sina tänkta åtgärder:

– Detta gör att vi får strängare regler än länderna runt oss, sa Støjberg då.

Den eskalerande signalpolitiken kan på lång sikt få önskad effekt, men samtidigt göra att antalet flyktingar som söker sig till Europa under 2016 blir ännu större än året innan, enligt bedömare.

– Det pratas om att man väntar dubbelt eller tre gånger så många flyktingar till Europa. Det kan vara så att de resonerar så att det gäller att försöka ta sig in så länge det fortfarande är möjligt, säger Anna Lundberg, docent i mänskliga rättigheter, som forskat kring migrationskontroll och juridiska perspektiv på mänskliga rättigheter.

Stora ändringar snabbt

Hon varnar för att lagstiftarna riskerar att gå för snabbt fram i jakten på kraftfulla åtgärder.

– Vi ska ha klart för oss att de regler som införs innebär stora förändringar. Det går ofta alldeles för snabbt med hänvisning till en nödsituation och sedan är det mycket svårare att ändra tillbaka. Konsekvenserna långsiktigt av temporära uppehållstillstånd, om de införs, är mycket negativt för människors möjligheter att etablera sig, säger Anna Lundberg.

Hon fortsätter:

– Nöden har ingen lag blir ledstjärnan då det handlar om nödsituationer. Då kan vi tappa bort oss i frågan om vad det kan få för konsekvenser för demokratin och rättsstaten.

Att id-kontrollerna ska kunna genomföras på ett bra sätt har Anna Lundberg svårt att se.

– Hur ska transportbolagen kunna bedöma om ett pass är falskt eller inte? Det blir ju en ganska omöjlig uppgift som jag inte vet hur det ska gå till.

FAKTA

Planerade åtgärder och förslag:

Norge:

• Regeringen vill göra det svårare att få permanent uppehållstillstånd genom att bland annat förlänga tidsperioden innan man kan få dem, inför krav om självförsörjning inom tre år och krav på test inom norska och samhällskunskap.

• Möjligheter att dra tillbaka uppehållstillstånd om det blir fred i hemlandet.

• Göra det svårare att genomföra familjeåterföreningar genom att skärpa försörjningskraven och kraven på fast arbete eller utbildning.

• Införa skärpningar vid gränskontrollerana mot Sverige och Danmark för att hindra att personer utan giltigt uppehållstillstånd eller visum reser in i landet.

Danmark:

• I Folketinget finns samförstånd om utöka möjligheter att kvarhålla asylsökande, och att i särskilda situationer upphäva den lagstadgade rätten att få frihetsberövandet prövat av en domare inom tre dagar.

• Flyktingar med tillfällig skyddsstatus får vänta i tre år på familjeåterförening.

• Danska myndigheter får möjlighet att beslagta kontanter och värdesaker från asylsökande för att bekosta uppehälle.

• Efter att Sverige vidtagit hårdare regler för gränskontroll till Danmark har den danska regeringen fått möjligheter att stänga gränsen mot Tyskland, och kräva att alla resande har ett visum eller annat giltigt resedokument.

Sverige:

• Riksdagen har beslutat att anhöriginvandringen kraftigt ska minskas. Krav ställs på att den som redan bor i landet ska kunna försörja de som kommer. Äkta makar måste båda vara minst 21 år och endast absoluta närstående kommer att få komma.

• Alla flyktingar, med undantag av kvotflyktingar, ensamkommande flyktingbarn och barnfamiljer, kommer i första läget bara kunna få tillfälligt uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år.

• Från måndag 4 januari och i minst sex månader kommer alla som reser kollektivt till Sverige att id-kontrolleras.

• Medicinska åldersbestämning av unga asylsökande ska genomföras för att reda ut om personen är under 18 år eller inte.

Källor: VG, SR, Aftonbladet, Regeringen.se.