Nyheter

5 av 10 svenskar: Vi är oroade för vår pension

1 218 svenskar i Aftonbladet/Inizio: Så här tror vi om våra pensioner

Varannan svensk är orolig för sin framtida pension.

Lika många är djupt skeptiska till det nuvarande pensionssystemet – de tror inte det finns tillräckligt med pengar i det i framtiden.

Det visar Aftonbladet/Inizios färska opinonsundersökning.

– Jag är trygg med systemet, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Nu i veckan började de orange kuverten från Pensionsmyndigheten trilla ner i landets brevlådor. ”Orangea fasan” som den ibland kallas i folkmun. Där står svart på vitt vad man i dagsläget kan räkna med i allmän pension i framtiden, och även om siffrorna inte rymmer tjänstepensioner och eget sparande blir det för många en chock.

Oroande svar

Aftonbladet/Inizio har frågat 1 218 svenskar från norr till söder vad de tänker om sitt liv på äldre dar, och framförallt vilka förväntningar och utfall de räknar med från pensionssystemet. Svaren skiljer – men oroar också. Trots åratals kampanjande för att få oss medborgare att ta reda på mer om våra pensioner svarar 47 procent av de tillfrågade att de inte har en aning om vad de kommer att få. I norra Sverige är andelen 69 procent, nästan sju av tio invånare.

På sajten minpension.se – ett samarbete mellan staten och de stora pensionsbolagen – kan alla enkelt gå in och göra kompletta prognoser för framtiden. Men Inizios undersökning visar att 38 procent av de tillfrågade, nära 4 av tio svenskar, inte känner till det.

Den kanske allvarligaste frågan gäller handlar om hur oroad man är för sin framtida pension. Här svarar totalt 46 procent, nära hälften, att de är ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket” oroade. Bland kvinnor är det fler än hälften, 52 procent, men även fyra män av tio ger samma svar.

Bara hälften har förtroende

En orsak till att så många ser dystert och bekymrat på livet som pensionärer går att hitta i en annan fråga: ”Tror du på pensionssystemet?”

Totalt svarar 47 procent av de tillfrågade ”Nej”.

Varannan svensk tror alltså inte på pensionssystemet, enligt Aftonbladet/Inizios undersökning.

Men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är glad att vi har det.

– Systemet är stabilt och många länder i Europa har betydligt större bekymmer, säger hon.

”Slår hårt mot kvinnor”                         

Annika Strandhäll är utöver minister ordförande i Pensionsgruppen, där medlemmar från sex partier (S, MP, M, L, C och KD)  löpande ska hålla koll på hur pensionssytemet fungerar. Och det finns brister, säger Strandhäll.

– De pensioner vi har, där varje intjänad krona räknas, slår hårt mot kvinnor. Där har utfallet inte blivit som det var tänkt.

En kvarts miljon äldre lever under EU:s fattigdomsgräns. Många har inte mer än runt 4 000 kronor kvar när hyran är betald. Skulle du klara dig på det?

– Det skulle vara oerhört svårt, och jag är medveten om att framförallt många äldre kvinnliga pensio­närer har det tufft. Min egen mamma är garantipensionär. Hon ringde och skällde ut mig när hon fick pensionen sänkt med åtta kronor vid årsskiftet.

Är det rimligt att så många lever på såna villkor?

– Nej, jag tycker inte det är rimligt. Men nu tittar vi till exempel på en översyn av bostadstilläggen. Taket där på runt 5 000 kronor är för lågt, hyrorna går ju upp. Och vi har redan tagit bort den så kallade pensionärsskatten för dem som de lägsta pensionerna.                                     

Många menar att pensionsystemet är underfinansierat. Vore det inte enklast att höja avgifterna, så mer pengar rinner in?

– Vi har ingen sån diskussion nu.

Är det bra att pensionerna hanteras över parti- och blockgränser? Och att vi aldrig får rösta om dem?

– Jag tror att det är positivt även för medborgarna. Det ger stabilitet och långsiktighet.

Fyra av tio svenskar vet inte hur de ska ta reda på vad de får i pension, men du vet väl det, vad får du?

– Jag vet hur man tar reda på det, men jag har faktiskt inte kollat vad jag får, säger Annika Strandhäll.

Nedan visas ett urval av de frågor vi ställt via Aftonbladet/Inizio.

FAKTA

Vem vill bli pensionär?

Nära en kvarts miljon svenska pensionärer lever under EU:s fattigdomsgräns. 800 000 tusen är beroende av statlig garantipension. Och de blir bara fler, och fler och fler.

Trots det är enigheten stor bland svenska politiker: vårt blågula pensionssystem är förträffligt. Och för staten är tryggheten absolut – går ekonomin i landet ner får de gamla betala med sänkta pensioner.

Svenska folket är inte lika nöjda. Det visar Aftonbladet/Inizios färska opinons­undersökning: varannan svensk litar inte på att pensionsystemet räcker när de själva ska lämna arbetslivet.

Nu startar Afton­bladet ”Vem vill bli pensionär?”, en artikelserie om situationen för våra äldre i dag – och vad du som en gång blir just äldre kan vänta dig i framtiden.

Läs och fundera – vill du bli pensionär?

Det skiljer begripligt nog stort mellan åldersgrupperna i svaren. Bland unga under 29 år har 83 procent ingen koll alls. Men även i gruppen 30–49 år, där man verkligen bör börja tänka på pensionen, säger fyra av tio svenskar att de inte har en aning. Norrlänningar sticker ut - sju av tio vet inte alls.

Även här vet yngre mindre än äldre, men bland 30-49-åringarna är det fortfarande var fjärde tillfrågad som inte vet att man kan vända sig till exempelvis minpension.se. Högavlönade har större koll än de med lägre inkomster, trots att de sistnämnda är de som har störst anledning att räkna på framtiden.

Här blir könssskilnaderna stora, över hälften av kvinnorna är oroliga eller väldigt oroliga för tunna plånböcker. Mest oroliga är de i åldersgruppen 30-49 år. Där svarar bara 5 procent, en på tjugo, att de ”inte alls” är bekymrade. I övrigt gäller, ganska givet, att gruppen oroliga är störst i hushåll med låga inkomster.

(Med detta menar vi om du tror att det finns pengar att dela ut när du blir gammal, att systemet är okänsligt för omvärdsfaktorer som räntor, konjunktur etcetera.)

I stort sett varannan svensk tror inte att vårt nuvarande pensionssystem kommer att räcka till i framtiden. Kvinnorna är mest oroade, och i åldersspannen är personer mellan 30–49 år extra skeptiska, 56 procent svarar nej. Den yngsta gruppen, upp till 29, litar däremot mer på pensionsystemet än de äldre, men även bland de unga tror fyra av tio att systemet inte håller.