Dagens namn: Jakob
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Kjell-Olof Feldt: Det måste in mer pengar

”Systemet var underfinansierat från början”

Den tidigare finnasministern Kjell-Olof Feldt varnade för effekterna av det nuvarande pensionssystemet när det infördes 1999.   Den tidigare finnasministern Kjell-Olof Feldt varnade för effekterna av det nuvarande pensionssystemet när det infördes 1999. Foto: ANNA TÄRNHUVUD

Alla blir vinnare! Raka rör – varje intjänad krona räknas! 65 procent av inkomsten!

Så lät det när Sverige bytte pensionssystem vid årsskiftet 1999.

– Det är lätt att förgylla framtiden, säger före detta finansministern Kjell-Olof Feldt (S).

I princip alla skulle bli vinnare i det nya pensionssystemet som ersatte ATP. Ju mer man jobbade, desto högre skulle pensionen bli – ”raka rör”. Och som grädde på moset fanns chansen att bli miljonär på äldre dar: med premiepensionen i aktiefonder kunde sparkapitalet växa sig nästan hur stort som helst, bara man placerade rätt.

Reklamfilmer från nystartade Premiepensionsmyndigheten peppade svenskarna att inte låta sig skrämmas av de 600 fonderna att välja bland – på sikt skulle alltid aktier ge bättre avkastning än bankräntor.

Lågavlönade LO-kvinnor med långa yrkesliv skulle bli verkliga vinnare: med principen ”raka rör”, där varje intjänad krona skulle ge pension, och fyra barnår med pensionsrätt, skulle LO-tjejerna faktiskt få högre pension än i det gamla ATP-systemet.

Och kanske bäst av allt: systemet var ”robust” och självförsörjande, och ställt utanför statens affärer. Helt unikt. För all framtid skulle Sverige slippa politiska trätor om pensionerna – fem riksdagspartier, alla de borgerliga plus Socialdemokraterna stod bakom.

– När pensionsystemet lanserades var det en världsnyhet, ett självförsörjande system säger Kjell-Olof Feldt, i dag 84.

LÄS OCKSÅ PLUS GUIDE: Först då har du råd att sluta jobba  

Varnade för effekterna

Feldt var inte med och fattade besluten om det nya pensionssystemet, tvärtom en av dem som redan när det infördes varnade för effekterna. Att målsättningen om 65 procent av inkomsten i pension inte skulle klaras.

Och då var ändå de ”65 procenten”  lurigt räknade.

– I det gamla ATP-systemet var tanken att man skulle få 65 procent av lönen de 15 bästa åren i pension, plus tjänstepension ovanpå det. Men i det nya systemet menade man 65 procent av genomsnittsinkomsten under livet, säger Kjell-Olof Feldt.

För de flesta yrkesverksamma är det stor skillnad, det kan handla om både fyr- och femsiffriga belopp. Räknat på slutlöner stod det tidigt klart att i det nya systemet kanske det skulle handla om 50 procent i pension.

– Men det sa man ju inte till väljarna, säger Kjell-Olof Feldt.

Medellivslängden ökade

Och det fanns fler lurigheter i det nya pensionssystemet som det talades tyst om.

Till exempel att de vinnande LO-kvinnorna förväntades jobba heltid i 43 år, undantaget barnaåren. Eller den så kallade ”bromsen”, en inbyggd mekanism som skulle kunna sänka pensionerna om de inbetalda avgifterna i systemet inte räckte.

– Bromsen trodde man aldrig skulle slå till, möjligen vid naturkatastrofer, säger Kjell-Olof Feldt, som menar att systemet var underfinansierat redan från början. Han varnade för att avgiften till den allmänna pensionen, 16 procent, var för låg:

– Man räknade till exempel inte med att medellivslängden skulle öka med mer än två år. Och det har den redan gjort.

Den högre arbetslösheten ingick inte heller i kalkylerna. Eller att välavlönade industrijobb försvann och ersattes med lägre betalda arbeten i tjänstesektorn. Att de ungas inträde i arbetslivet skulle förskjutas allt längre upp i åren.

När så aktiebörsen IT-krashade bara några år efter att det nya systemet införts gick det upp för de flesta att den där miljonen till pensionen i PPM-fonder nog var ett en ganska vag förhoppning.

”Måste in mer pengar i systemet”

Och nu, 2016, har ”bromsen” i systemet redan slagit till tre gånger - utan jordbävningar eller andra naturkatatsrofer i riket.

Det rinner helt enkelt in för lite pengar i systemet.

– Jo, så blev det, säger Kjell-Olof Feldt. Men när politiker ska fatta beslut om saker som får effekter långt senare är det lätt att förgylla framtiden. Och systemet är finansiellt stabilt – bromsen slår ju till. Men politiskt är pensionssystemet inte stabilt. Det ger helt enkelt för låga pensioner i förhållande till inkomsterna.

Så vad ska man göra?

– Det måste in mer pengar i systemet, annars blir det fler bromsar, säger Kjell-Olof Feldt.

Kjell-Olof Feldt PPM Pension
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet