Dagens namn: David, Salomon
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

”Det är nog nu!”

Pensionärsorganisationernas krav: • Höj arbetspremien • Ingen ska tvingas leva i fattigdom • Skrota bromsens negativa effekter

Christina Rogestam, Christina Tallberg och Berit Bölander gör i dag gemensam sak och kräver att politikerna agerar snabbt för att få rättvisa i pensionssystemet.   Christina Rogestam, Christina Tallberg och Berit Bölander gör i dag gemensam sak och kräver att politikerna agerar snabbt för att få rättvisa i pensionssystemet. Foto: AMANDA LINDGREN

Se över hela pensionssystemet!

Det kravet ställer nu Sveriges tre största pensionärsorganisationer, PRO, SKPF och SPF Seniorerna.

– Ingen pensionär ska behöva leva i fattigdom, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO.

PRO, SKPF och SPF Seniorerna har tillsammans 820 000 medlemmar - knappt varannan av Sveriges 1,8 miljoner pensionärer är organiserad där.

Tillsammans samlar de äldre från alla politiska läger, från höger till vänster, arbetare och tjänstemän, såväl bättre beställda pensionärer som de allra fattigaste.

Men besvikelsen över pensionssystemet är stor och samstämmig - och på tre punkter kräver förbunden i Aftonbladet nu snabb handling från ansvariga politiker.

• Ingen pensionär ska behöva leva i fattigdom.

Många pensionärer, inte minst kvinnor, har så låga pensioner att de måste, som mormor och farmor, avstå från mat, kläder och social samvaro för att kunna köpa julklappar och presenter till sina barnbarn, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO.

– Det är inte värdigt Sverige. Vi har medlemmar som inte har råd att gå på möten där man förväntas betala för smörgåsen till kaffet. Och de skäms över sin situation. Det är inte de som ska skämmas utan samhället.

Så länge ett pensionerat par lever samman går det att leva hyfsat med dagens system, menar Christina Tallberg. Men dör någon, eller paret skiljer sig, får det förödande effekter för ekonomin:

– Det handlar om sånt som att inte ha råd att gå till tandläkaren eller köpa nya glasögon. Och det värsta är kanske att de fattiga äldre blir allt fler. På 1990-talet fanns 75 000 svenska pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. I dag är det 225 000.

Har bara 4 000 kr kvar

EU-gränsen gick i februari i år vid en disponibel inkomst efter skatt på mindre än 11 500 kronor i månaden, inklusive alla bidrag. Många fattigpensionärer har inkomster långt under den nivån, och till det kommer allt högre hyror - bostadstillägget i dag når upp till maximalt 5 090 kronor för en ensamstående. Även små lägenheter kostar i dag ofta långt mer.

Effekten blir att en fattigpensionär har så litet som runt 4 000-5 000 kronor kvar att leva på i månaden - och det finns de som har ännu mindre.

• Bromsens negativa effekter måste bort.

Den så kallade bromsen i pensionsystemet var tänkt för krig och naturkatastrofer - men den har redan slagit till tre gånger och sammanlagt sänkt inkomspensionerna med 1 420 kronor de senaste fem åren. Orsaken har varit att inflödet av pengar från de som arbetar helt enkelt inte räckt till för att täcka pensionerna för de gamla.

”Dela på bördorna”

- Det är inte rimligt att pensionärerna ensamma får ta hela smällen och tvingas se sina pensioner sänkas när samhällsekonomin går ner, säger Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna.

– Bromsens negativa effekter måste bort, hela samhället måste dela lika på bördorna vid en kris - som det var sagt från början. För både dagens och framtidens pensionärers skull måste ekonomisk trygghet för individen bli lika viktigt som finansiell stabilitet för staten. Men egentligen räcker det inte att förändra bromsen, hela pensionssystemet måste ses över.

SPF:s beräkningar visar att bromsen, enligt prognoser för de kommande åren, kommer att ha kostat svenska pensionärer 70-75 miljarder kronor i förlorad inkomst mellan 2010 och 2017. En gift pensionär med en allmän pension på 11 000 kronor får i SPF:s kalkyler en total bromseffekt fram till 2017 på 42 672 kronor.

• Höj arbetspremien - det ska löna sig att jobba ett helt yrkesliv.

En av de tre punkter pensionärsorganisationerna slår hårdast mot är att det ofta knappt lönar sig att arbeta ett helt liv - särskilt för kvinnor. Deltidsjobb ger extremt dålig utdelning i pension.

– När man tittar på de tidigare kommunalanställda vi har i vårt förbund är 82 procent av dem kvinnor, säger Berit Bölander, ordförande i SKPF, Svenska kommunalpensionärernas förbund.

– Det är kvinnor från hemtjänsten, undersköterskor, skolbespisningspersonal, barnskötare. Tunga yrken inom vård, skola och omsorg. De har oftare jobbat deltid än heltid. Och orsaken till det är ganska enkel. I många av de här yrkena kör man slut på kroppen tidigt. Många av kvinnorna börjar ta slut fysiskt redan vid 52-54 års ålder.

Berit Bölander, själv gammal barnskötare, ger exemplet med de stora dagisgrupperna. Att personal ofta går med en unge med tröstbehov på höften och samtidigt sysselsätter resten av barngruppen. Det sliter på ryggen.

– När de här tjejerna inte orkar heltid borde de förstås anmäla arbetsskada och sjukskriva sig. Men i stället går de ner i tid på jobbet, säger Berit Bölander.

– Att det sedan gör dem till fattigpensionärer är fruktansvärt. Att människor inte orkar jobba till 65 i vissa yrken, det finns helt enkelt inte med i tankarna kring pensionssystemet. Det är oacceptabelt.

Kronblom får lika inkomst

Mer än varannan kvinna är i dag beroende av statlig så kallad garantipension, som fyller ut den egna låga inkomstpensionen. Och effekten kan te sig absurd, men en ”Kronblom” som inte arbetat en timme i livet kan få i stort sett samma inkomst vid pensioneringen som den som arbetat ett helt liv.

Till Kronblom utgår äldre­försörjningsstöd, och därtill ett högre bostadsbidrag, upp till 6 200 kronor.

”Arbetspremien” för den som jobbat kan bli så liten som 400 kronor mer i månaden i disponibel inkomst.

– Vi i SKPF tycker att varje intjänad krona måste synas i pensionen, som det var sagt, utan att ojämställdheten i systemet ökar säger Berit Bölander.

– Det måste löna sig att ha arbetat även för låginkomsttagare och deltidsarbetare. Som det nu är fattar jag inte hur många äldre får det att gå ihop.

Många har invandrat

Bertit Bölander säger att hela pensionssystemet måste ses över - inte minst med tanke på att många blivande SKPF-pensionärer nu har invandrarbakgrund. Kvinnor och män som kanske kommit sent in i arbetslivet och därför inte har en möjlighet att jobba de 40 år som krävs för att ens få full garantipension.

– Det är ju ett jättedilemma! Man måste höja pensions­nivåerna till en skälig och värdig livsnivå. En där de äldre har råd att köpa julklappar till barnbarnen.

Pension PRO, Pensionärernas riksorganisation SPF Seniorerna, Sveriges Pensionärsförbund

SPF: 270 0000 MEDLEMMAR

SPF Seniorerna, tidigare Sveriges pensionärsförbund, har runt 270 000 medlemmar i 820 föreningar i Sverige. Har ofta betraktats som den borgerliga motsvarigheten till PRO, men bildades faktiskt av syndikalister och kommunister i slutet av 30-talet. Är likt de andra organisationerna i dag politiskt obundna och öppna för alla pensionärer.

SPF Seniorerna vill verka för en bra svensk äldrepolitik och värnar äldres ekonomi. ”Inflytande, valfrihet och livskvalité” är tre viktiga ledord i verksamheten.

Ordförande i SPF Seniorerna är Christina Rogestam, 72, tidigare centerpartistisk riksdagsledamot och generaldirektör för invandrarverket, nuvarande migrationsverket. (Kontakt: www.spf.se)

SKPF: 150 0000 MEDLEMMAR

SKPF, Svenska kommunalpensionärernas förbund, samlar över 150 000 medlemmar, de flesta med tidigare bakgrund inom fackförbundet kommunals yrkesområden, men är likt PRO öppet för alla. Förbundet har 124 avdelningar runt om i Sverige.

Ordförande sedan i fjol är Berit Bölander, 76. Hon har tidigare arbetat som barnskötare men också varit ersättare för Socialdemokraterna i riksdagen.

- Välfärdsfrågorna är oerhört viktiga för våra medlemmar. Många av oss är beroende av att pensioner, äldreomsorg och sjukvård fungerar och att vi har en god och stabil samhällsekonomi som kan tillgodose detta. Det känns därför extra viktigt att i dessa oroliga tider påminna om och stå upp för dessa frågor så att de inte försvinner från agendan, säger Berit Bölander. (Kontakt: www.skpf.se)

PRO: 400 0000 MEDLEMMAR

PRO, Pensionärernas riksorganisation har i dag ca 400 000 medlemmar i 1 400 föreningar. PRO har rötterna i fackföreningsrörelsen och är sedan starten partipolitiskt obundet.

I PRO:s grundläggande värderingar står att rörelsen strävar efter ”ett samhälle som präglas av solidaritet, rättvisa och medmänsklighet. Det betyder bland annat att vård och omsorg ska fördelas efter olika individers behov, inte utifrån hur mycket pengar den ena eller den andra personen har.”

Ordförande är Christina Tallberg, 72. Hon valdes i fjol och blev PRO:s första kvinnliga ordförande. Har en bakgrund bland annat annat inom handikapp­rörelsen och som landstingspolitiker (S). (Kontakt: www.pro.se)

SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet