Dagens namn: Leo
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Rasistläkarna kan fortsätta i vården

Vårdpersonal som gör rasistiska kommentarer anonymt på nätet sitter säkert.

Ingen av de som Aftonbladet granskat riskerar att få sparken, enligt flera experter.

Det är inte förrän de verkligen diskriminerar patienter med invandrarbakgrund i vården som de riskerar att förlora jobbet.

Sex män — tre läkare, två sjuksköterskor och en psykolog — som gjort grovt rasistiska kommentarer på Flashback och Avpixlat påstår att de ger patienter med invandrarbakgrund samma vård som andra.

Om det stämmer är risken minimal att de ska få sparken eller bli av med sin legitimation. Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega där Vårdföretagarna ingår, säger:

– En utgångspunkt om man har nazistiska och rasistiska åsikter är att så länge åsikterna inte tar sig uttryck i det arbete man utför så får man ha den åsikten utan att man riskerar att bli av med sin anställning. Bedömningen kan dock bli en annan om en chef eller annan med framskjuten position går ut offentligt med anstötliga åsikter av detta slag.

Hur vet man att åsikterna inte går ut över arbetet?

– Har man den åsikten och arbetsgivaren får reda på det, då håller man ögonen öppna.

Då ska arbetsgivaren kontrollera att läkaren inte behandlar patienter med invandrarbakgrund sämre?

– Absolut. Det är ju det minsta man ska göra. Men om de "bara" har de här åsikterna är nog utgångspunkten att man inte kan vidta arbetsrättsliga åtgärder, säger Bäckström, med hänvisning till ett fall i Arbetsdomstolen från 1991 där en häktesvakt slapp omplacering trots att han varit medlem i BSS, Bevara Sverige svenskt.

Göran Söderlöf, arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, säger:

– Man måste skilja på vad folk gör på sin arbetstid och på fritiden. Vad arbetsgivaren normalt sett kan åtgärda arbetsrättsligt är misskötsamhet under arbetstid.

Sven-Erik Alhem, pensionerad överåklagare och ordförande i Brottsofferjouren Sverige, håller med de båda arbetsrättsjuristerna:

– De har säkert rätt, det är inte så enkelt att göra sig av med anställda. Det är en helt annan sak om man ska anställa någon, då kan man ju ta hänsyn till allt som är känt om personen.

Inläggen är straffbara

Alhem understryker att flera av de grova kommentarer som vårdpersonalen i Aftonbladets granskning har gjort är straffbara. Det gäller bland annat en 32-årig läkares uppmaning — som fortfarande ligger på Flashback — att döda ”muselmanblattar” med jaktvapen:

– Det är klart straffbart, till och med en uppmaning att döda. Det är hets mot folkgrupp.

Är brottet preskriberat, eftersom det skrevs 2009?

– Det är svårbedömt. Men om du låter något stå kvar på en sida, så blir det kanske tidpunkten när det tas bort som blir utgångspunkten för preskriptionsberäkningen.

Alhem anser även att en 42-årig psykologs uttalande om att palestinier är efterblivna utgör hets mot folkgrupp. Enligt Alhem är en kommentar av psykologen om Filippa Reinfeldt och en kommentar av en 32-årig läkare om Alexandra Pascalidou också straffbara, det handlar om förtal.

Men trots att många kommentarer i Aftonbladets granskning alltså är straffbara, så är risken att några legitimationer ska dras in mycket liten:

– Att någon blir dömd för anonyma rasistiska uttalanden på nätet tillhör inte vanligheterna. För att vi ska kunna ifrågasätta legitimationen krävs att personen blir åtalad, inte bara misstänkt, säger Christina Franzén, enhetsjurist och inspektör på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, den myndighet som har åklagarens roll i legitimationsärenden.

Ett fällande 2009

Susanne Billum, ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) — som kan återkalla vårdpersonals legitimationer på IVO:s begäran — uppger att det inte finns några ärenden där vårdpersonal riskerat att bli av med sin legitimation på grund av rasistiska kommentarer på internet.

Sven-Erik Alhem säger:

– I praktiken torde det vara korrekt att den legitimerade måste vara dömd innan IVO kan föra ärendet till HSAN. Det är ju först genom en domstolsprövning som man får skuldfrågan fastlagd.

Diskrimineringsombudsmannen har åklagarens roll i fall där vårdpersonal öppet har gjort rasistiska uttalanden till patienter. Den senaste fällande domen i ett sådant ärende kom 2009, när Stockholms tingsrätt utdömde ett skadestånd på 120 000 kronor. Då hade en manlig läkare bland annat skrivit om en kvinna att hon var omotiverad för rehabilitering, ”det enda som gäller är enkelbiljett till Grekland”.

 

Fotnot: Två läkare har inte svarat på Aftonbladets frågor. En 68-årig läkare säger att ”jag är inte intresserad av någon intervju” när vi knackar på i hemmet. En 42-årig läkare har trots upprepade påstötningar via mobil, mail och brev inte svarat alls våra frågor.

Rasism Sjukvård
SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet