Hon syr H&M-kläder för 7 kronor i timmen

1 av 6
NYHETER

Vina, 26, syr H&M-kläder för 7 kronor i timmen.

För att överleva jobbar hon upp till 12 timmar om dagen.

H&M får priser för sitt arbete med att göra det bättre för textilarbetarna.

– Men vi får det bara sämre och sämre, säger Vina.

27 miljarder kronor. Så stor vinst gjorde världens näst största klädföretag H&M i fjol.

På runt 900 fabriker sitter 1,6 miljoner textilarbetare och syr kläder för den svenska klädjätten. De jobbar främst i fattiga länder med låga löner.

I Kambodja är H&M den största uppköparen av textilprodukter. H&M omsätter nästan dubbelt så mycket som landets BNP.

Tjänar 1 300 i månaden

Aftonbladet har fått kontakt med Vina via Central, en lokal frivilligorganisation som ger juridisk hjälp åt textilarbetare och fackföreningar i Kambodja.

Hon är rädd för att få sparken, men låter sig intervjuas via Skype, från ett kontor med rasslande bordsfläktar, bredvid en tolk som översätter.

Vina jobbar i den kinesiskägda Eastex Garment-fabriken i Kambodjas huvudstad Phnom Penh.

H&M listar sina leverantörer och har rankat dem från silver till guld och platinum.

Vinas fabrik listas som en platinumfabrik, den allra högsta i rankningen, med de “bästa resultaten inom alla områden”, inklusive arbetarnas löner och villkor.

Vina uppger för Aftonbladet att hon tjänar runt 7 kronor i timmen.

Utan övertid får hon cirka 1 300 kronor i månaden, vilket är den lagstadgade minimilönen i Kambodja.

Går inte att överleva på

Det går enligt Vina inte att överleva på.

– Det räcker inte ens till det mest nödvändiga.

Därför jobbar hon så mycket hon kan, upp till 12 timmar per dag, måndag till söndag. Trots det kommer hon som högst upp till motsvarande knappt 1 800 kronor i lön.

Enligt Asian Floor Wage Alliance, som samlar fackförbund och arbetsrättsorganisationer i Asien, låg en rimlig levnadslön i Kambodja i fjol på nästan det dubbla: 3 400 kronor.

Vina delar ett litet hus med sju andra textilarbetare och nästan all hennes tid går åt till arbete.

– Jag kan inte hälsa på min familj som bor på landet, inte gå på fester, shoppa eller något sådant. Jag har inget socialt liv.

Prisregn över H&M

H&M har flera gånger tagit emot prestigefyllda priser för sitt arbete för textilarbetarnas villkor, löner och rättigheter.

I årsredovisningen från 2014 skyltar man med att vd Karl-Johan Persson fick ta emot Fairness Award i Washington för sina insatser för utvecklingsmöjligheter för fattiga samhällen.

På hemsidan listar H&M mängder av projekt, mål och krav som man ställer på sina leverantörer.

Arbetarna ska bland annat kunna organisera sig fackligt och ha kollektivavtal.

Men på fabriken där Vina jobbar styrs fackföreningen av fabriksledningen.

– Jag har inte gått med i den, eftersom den inte hjälper oss arbetare.

"Inte en chans"

H&M:s säger sig jobba aktivt för att få upp arbetarnas löner, bland annat genom samarbeten med Sida, IF Metall och Internationella arbetsorganisationen ILO.

Ett projekt ska utbilda arbetare i att löneförhandla bättre.

Vina skrattar:

– Inte en chans att jag kan förhandla om lönen. Vi kan inte göra något för att få upp våra löner.

Ola Pettersson, Sidas chef för enheten för samverkan med näringslivet och partnerskap:

– De samarbeten vi har med H&M har pågått under en kort tid så det är svårt att se långsiktiga resultat.

Förebilden mörkas

I fjol hävdade H&M att de genom ett projekt lyckats höja lönerna från cirka 1 300 kronor till i snitt 1 800 kronor i månaden i sin så kallade “role model factory”. Det är en förebildsfabrik i Kambodja, där klädföretaget köper hundra procent av kapaciteten under fem år för att kunna ta fram metoder för att göra det bättre för arbetarna.

Men H&M vill inte berätta vilken av de runt 80 fabrikerna i Kambodja som är den utvalda.

Svenska organisationen Fair Action, som bland annat finansieras av Sida, har under flera år granskat H&M. Kommunikationsansvariga Maria Sjödin tar upp svårigheten med insynen.

– Eftersom H&M inte talat om vilken fabrik det är som är role model factory så går det inte att granska.

"Finns inga bevis"

Joel Preston på Central ger juridisk hjälp åt textilarbetare och fackföreningar i Kambodja. Organisationen har granskat H&M:s stora leverantörer i landet.

– Det finns inget som helst bevis för att det de säger är sant. Jag vill utmana H&M att berätta offentligt vilken den här fabriken är.

Han kan inte se något som tyder på att H&M:s arbetare har det bättre än andra.

– Å ena sidan rapporterar H&M att de förbättrar löner och arbetsvillkor för arbetarna. Men de vill inte säga var de gör detta, så vi kan inte kontrollera något av påståendena de kommer med.

Enligt Preston finns inte heller några skillnader mellan H&M:s högst rankade platinumfabriker och de andra.

– De är lika dåliga som alla andra fabriker här i området.

Delägare portad från fabrik

Nordea äger 0,5 procent av aktierna i H&M, till ett värde av motsvarande runt 2,5 miljarder kronor. Sasja Beslik är chef för bankens ansvarsfulla investeringar.

Efter att över 300 arbetare svimmat i en av H&M:s fabriker i Kambodja 2011, valde han att följa upp, med ett besök på fabriken 2014.

I en film som lades ut på Youtube visar han att arbetarna åt sin lunch på golvet och att det var 30 grader inne i fabriken där nästan 1 400 personer jobbar,

Filmen uppskattades inte av H&M, som efter detta enligt Beslik inte velat låta Nordea göra fler fabriksbesök.

 – Jag utgår som investerare från att det H&M gör är bra. Men jag vill kunna validera det. Det är något jag gjort i femton år med företag över hela världen. H&M ansåg att min film inte återspeglar hur de jobbar. Men jag ville se varför 300 kvinnor svimmade. Hur i helvete har man kunnat godkänna dem som leverantör?

"Saknas siffror"

Beslik har granskat all dokumention H&M lämnat ut under de senaste tre åren.

På sin vägg har han nålat upp H&M-rapporter och skrivit med blå tusch i versaler: “NUMBERS? NUMBERS? NUMBERS?”

– Man kan konstatera att H&M säger att de gör många saker. Men det saknas siffror, och de siffror som H&M rapporterar är inte validerade av tredje part.

Beslik har bett H&M att visa upp det bästa exemplet på vad H&M gjort, oavsett världsdel.

– Svaret jag fått är att jag kan besöka en återvinningscentral i Frankfurt.

Får inte gå på toa

Sömmerskan Vina, på kontoret i Kambodja:

– Vi har inte sett något av vad H&M säger sig göra för oss arbetare. Tvärtom, vi ser bara att situationen blir sämre. Vi lider mer och mer just nu.

Arbetarna i platinumfabriken får enligt Vina hela tiden mer att göra, samtidigt som fabriksledningen inte vill betala mer övertid. Alla måste jobba snabbare.

– Vi får inte gå på toaletten när vi behöver.

Tidigare fick arbetarna dricksvatten så det räckte. Men senaste tiden har fabriksledningen dragit ned på vattnet. Vina tror att anledningen är de högre produktionsmålen som ska nås varje dag.

– Om vi dricker mindre vatten så går vi inte så mycket på toaletten.

"Har inte gjort något"

Kambodjansk lag säger att alla som jobbat mer än två år ska ha en fast anställning.

Vina har jobbat på fabriken i tre år, men har korttidskontrakt på sex månader.

En avslöjande rapport som Fair Action släppte i höstas visar att sömmerskorna i H&M:s fabriker avskräcks från att kräva sina rättigheter, för att de är rädda att deras kontrakt inte ska förnyas.

Enligt H&M använder en tredjedel av de 80 fabrikerna i landet korttidskontrakt.

H&M har sagt att de vill ta bort korttidskontrakten. Men i den senaste hållbarhetsrapporten från klädjätten finns inga sådana uppgifter.

– Vi kan inte se att de har gjort någonting åt saken, säger Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair Action.

Arbetare svimmar

Vina går till jobbet även om hon är sjuk. Hon har inte råd att vara hemma.

– Så länge jag kan ta mig upp på benen så jobbar jag.

Hettan är svår i fabriken, enligt Vina, och en av avdelningarna saknar fläktsystem.

I somras rapporterades att hundratals textilarbetare svimmat inne på fabriker i Phnom Penh.

Vina har aldrig kollapsat.

– Men i vår fabrik är det fyra-fem arbetare varje månad som svimmar.

"H&M:s ansvar enormt"

Joel Preston på Central tycker att H&M inte kan avsvära sig ansvar för arbetarna, bara för att andra äger fabrikerna.

– Deras ansvar är enormt. De har ansvar mot de arbetare som genererar miljoner dollar i vinst varje år, och de har också ett ansvar mot kunderna. De använder en uppförandekod, och påstår att deras produkter har blivit tillverkade på ett bra sätt; att de respekterar lokala lagar, att de förbättrar löner och arbetsvillkor. Men det tycks inte stämma.

Att H&M prisas för sitt hållbarhetsarbete anser Preston handlar om att industrin är så usel.

– Ribban är så låg att det räcker med löften för att bli erkänd som en av de ledande inom socialt ansvar.

Saknar hopp

Han går långt i sin H&M-kritik.

– Kambodjas textilarbetare lever i fattigdom. De får inte sina grundläggande mänskliga rättigheter, som rätt att organisera sig fackligt, permanenta anställningskontrakt, så självklara saker som sjukfrånvaro. Det här är inte bara allmänt inom industrin. Det här är kränkningar man kunnat påvisa i H&M-fabriker.

Vina tänker en lång stund, då hon får frågan “Vad hoppas du på, för framtiden?”.

– Jag har inga speciella förhoppningar om framtiden. Jag vet inte vad jag ska göra.

Fotnot: Vina heter egentligen något annat.

Läs intervjun med H&M som vägrar uppge var förebildsfabrikerna finns.

Research: Daniel Nilsson

Så mycket tjänar Vina:

Utan övertid: 157 dollar i månaden (minimilön på 140 dollar plus 17 dollar i obligatorisk statlig förmånstillägg), motsvarande 1 300 kronor.

Jobbar hon 10-12 timmar varje dag, måndag-söndag, då det dessutom är allmän helgdag, kan hon tjäna som mest runt 1 800 kronor.

Enligt organisationen Asia Floor Wage Alliance är en rimlig levnadslön i Kambodja 3 400 kronor.

Vinas dag, måndag till söndag:

5.30 Vaknar i rummet där hon bor tillsammans med sju andra textilarbetare. Går upp och lagar lunch för att ta med sig till fabriken.

7.00 Börjar sy på fabriken.

11-12 Lunchpaus.

18-21 Slutar jobbet, beroende på hur mycket övertid hon får jobba.

21-22 Lagar och äter middag.

23 Somnar.

Prisregnet över H&M

Fakta H&M

H&M är världens andra största klädföretag, efter spanska Inditex.

De senaste fem åren har omsättningen och vinsterna ökat stadigt för H&M.

I fjol omsatte företaget 210 miljarder kronor, inklusive moms, och gjorde en vinst före skatt på 27 miljarder kronor.

Med alla varumärken inräknade hade företaget 3 924 butiker över hela världen.

Prisregnet över H&M

* Har två år i rad, 2014-2015, utsetts till ”Industry Mover” inom detaljhandel, enligt Robecosams hållbarhetsredovisning. Priset går till det företag i varje bransch som uppvisade de största framstegen i sitt hållbarhetsarbete under året

* Hedersplays fem gånger om, som ett av världens mest etiska företag, enligt World´s most ethical companies.

* 2011 Årets hållbarhetsföretag inom detaljhandel av tyska konsumentorganisationen Verbraucher Initiative

* 2014 hållbarhetspris för sitt initiativ ”Don´t let fashion go to waste” vid Deloitte China

* Sustainability Awards, som stöds av FN.

* 2012 Finalist i SOURCE Awards för sitt arbete inom mode och textilindustrin.

* 2014 Fairness Award till Karl-Johan Persson för att H&M öppnat möjligheterna för fattiga samhällen runt om i världen.

H&M-ägarnas rikedomar

Grundaren Stefan Persson

H&M:s grundare Stefan Persson.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
H&M:s grundare Stefan Persson.

Har en förmögenhet på ca 175 miljarder kronor, enligt Forbes.

Som styrelseordförande i H&M får han ett arvode på 1,6 miljoner kronor.

Stefan Persson med familj har en aktieandel på 37,7 procent, vilket i fjol gav en utdelning på närmare 6 miljarder kronor.

Äger flera tusen hektar mark i grevskapet Wiltshire, väster om London, England. Här har Persson köpt upp bit för bit av området där han bland annat betalade runt 300 miljoner kronor för en hel by, Linkenholt, 2009.

Persson bor själv på sin herrgård i Ramsbury och äger även byns lokala restaurang ”The Bell” och mikrobryggeriet Ramsbury Brewery.

Under 2015 har Persson fått tillstånd av kommunfullmäktige i Wiltshire att bygga en ny herrgård som förväntas ha nio sovrum, ett orangeri, tennisbana och garage med plats för 12 bilar.

Persson äger, via sitt bolag Ramsbury Propertys, fastigheter i centrala London, Paris, New York och Stockholm. Sammanlagt äger företaget fastigheter för ca 25 miljarder – och är i princip obelånat.

Ramsbury Prpberty AB är helägt av Stefan Persson och gjorde under 2014 en vinst på närmare 4,5 miljarder kronor.

Ramsbury Invest AB gjorde 2014 en vinst på ca 42,5 miljarder kronor. Stefan Persson äger 70,1 procent av bolaget. Resterande ägs av hans barn: Charlotte Söderström, Tom Persson och Karl-Johan Persson.

2013 köpte Stefan Persson Fågelbro krog och golfklubb utanför Stockholm för 100 miljoner kronor. Sedan tidigare äger han 650 hektar mark i anslutning till golfklubben där han även har lantställe.

Karl Johan Persson, HM:s vd.
Karl Johan Persson, HM:s vd.

Vd Karl-Johan Persson

Har uppdrag i 26 företag.         

Har en förmögenhet på uppskattningsvis över 20 miljarder kronor, enligt Forbes, och räknas som Sveriges 14:e rikaste person.

Fick 15 miljoner kronor i vd-lön enligt årsredovisningen för 2015. Det motsvarar lönen för runt 1 000 sömmerskor som Vina, 26, på H&M:s fabriker.

Har ett nära band till kungafamiljen då hans fru Leonie är en av kronprinsessans bästa vänner.

Kronprinsessan Victoria är även gudmor till ett av hans barn.

Förutom att Karl-Johan Persson är delägare i Ramsbury Invest har han även ett eget aktieinnehav i H&M på 12 miljoner B-aktier, till ett värde av runt 3,5 miljarder kronor.

Äger 10 procent av Ramsbury Invest AB som under 2014 gjorde en vinst på ca 42,5 miljarder kronor.

Via företaget NS Intressanter (Philian Invest AB) har Karl-Johan Persson i mars 2016 köpt pris- och produktjämförelsesajten Pricerunner för uppskattningsvis 1 miljard kronor.