”Gravida sparkades från H&M-fabriker”

1/10
NYHETER

Gravida uppges sparkas.

Fackmedlemmar ska ha förlorat jobbet.

Och arbetare ska ha hotats och förödmjukats.

Aftonbladet kan i dag avslöja sju fall av misstänkta kränkningar mot arbetare i fabriker som syr H&M-kläder.

I går berättade Aftonbladet om Vina, 26, som syr kläder för 7 kronor i timmen under svåra förhållanden på H&M:s högt rankade platinumfabrik. En investerare och flera organisationer kritiserar H&M för att vara svårt att granska.

H&M, som prisats för sitt engagemang för textilarbetarna, vill dock varken visa upp dokument eller fabriker.

I dag kan Aftonbladet avslöja att kränkningar av arbetare misstänks ha skett på minst sju fabriker som sytt kläder åt H&M i Kambodja, sedan 2014.

Fallen har tagits upp i olika juridiska processer, och flera är ännu olösta.

Här är fabrikerna – och vad källor till Aftonbladet uppger har hänt:

Dignity Knitter Ltd

Rankas av H&M som silverfabrik*.

Arbetare uppges ha fått sparken då de blivit gravida. Löner ska inte ha betalats ut ordentligt.

Fabriksledningen ska ha sagt nej till sjukfrånvaro – trots att textilarbetare kunnat visa upp läkarintyg.

Great Honour Textile Factory Ltd

Rankas av H&M som silverfabrik*.

Den kinesiska fabriksledningen ska upprepade gånger ha förödmjukat många av arbetarna. Ledningen ska också ha hotat med sparken, för att få arbetare att inte ansluta sig till facket.

ECO Base Factory Ltd

Under hösten 2014 ska 28 fackmedlemmar och tre fackliga ledare ha fått sparken, under förevändningen att det rådde arbetsbrist.

Vissa av de sparkade ska ha varit gravida.

Samtidigt ska övriga arbetare ha tvingats till övertid fram till klockan 21 på kvällen.

Korttidskontrakt ska ha överanvänts. Löner ska inte ha betalats ut enligt lag.

Evergreen Industrial Co Ltd

Fackmedlemmar och ledare ska ha blivit utan jobb och ledningen ska ha gjort upp om två månaders ledighet, med halvtidslön, på grund av arbetsbrist. Arbetarna ska efter en månad ha erbjudits pensionsvederlag på 70 dollar, vilket flera ska ha sagt ja till – trots att det var för lågt enligt kambodjansk lag.

Arbetsdomstolen fällde företaget, men trots det ska företaget inte ha betalat ut större kompensation.

JSD Textile Co Ltd

100 arbetare ska i april 2014 ha påbörjat en strejk, i protest mot tvingad övertid, överanvändning av korttidskontrakt, kränkningar av rätt till barnledighet och rätten att organisera sig fackligt.

Dagen därpå ska ledningen ha gått ut med att de strejkande arbetarnas kontrakt inte skulle förnyas. 14 arbetare ska särskilt ha hotats med bilder av dem upphängda på fabrikens väggar. Ledningen ska även ha beordrat att åtta arbetare skulle gripas. De ska ha häktats och släppts en månad senare.

Minst 24 arbetare ska inte ha tillåtits gå tillbaka till sina arbeten, och företaget ska, i samarbete med lokala myndigheter, ha pressat arbetare att säga upp sig och därmed avsäga sig sina rättigheter.

Zhong Yin B Textile Co Ltd

Listas som guldfabrik av H&M*.

47 fackmedlemmar och tre fackföreningsledare ska ha fått sparken på grund av sitt fackliga engagemang och för att de försökt få till ett kollektivavtal, att få upp lönerna ytterst sparsamt och att förbättra villkoren upp till den lagliga miniminivån.

Efter att arbetsdomstolen ska ha fällt företaget ska ledningen ha hämnats genom att avskeda ytterligare 55 arbetare.

Kritisk mot H&M

H&M uppges av en källa i det sistnämnda fallet ha gjort allt företaget kunnat, eftersom kränkningarna varit så tydliga.

Joel Preston på Central, en frivilligorganisation som ger juridiskt stöd åt textilarbetare i Kambodja, är dock kritisk. Han anser att H&M har makten att trycka på för att arbetarna ska få tillbaka sina jobb:

– H&M:s första svar var att de var i dialog med fackföreningen och Industriall (internationell arbetarorganisation, reds anm) för att lösa frågan. Sedan dess har väldigt lite skett.

”Handlar om vilja”

Hur stort inflytande tror du H&M har i den här frågan?

– Det är enormt, slutgiltigt. Vi har många erfarenheter sedan tidigare, även med H&M, om att få fackmedlemmar att få tillbaka sina jobb. Det är en fråga om engagemang och vilja. I slutändan är H&M deras arbetsgivare. De har sina arbetstagare inom fabriken, trots att den ägs av en utomstående. De är den största europeiska investeraren i landet. Deras inflytande är massivt. Det handlar om vilja.

”Målet: lagliga lösningar”

H&M svarar via mejl att man är medveten om de sju fallen, och att klädjätten sedan våren 2015 haft en fortlöpande dialog med berörda parter: fack, leverantörerna ifråga, andra företag som köper från de här fabrikerna och kambodjanska arbetsdomstolen Arbitration Council.

– Målsättningen är att gemensamt hitta lagliga lösningar på fallen.

”Vi har ramavtal”

H&M tar också upp att man tillsammans med svenska IF Metall och Industriall och IF Metall i november 2015 slöt ett globalt ramavtal.

– Just nu pågår implementeringen av ramavtalet, inklusive utbildning av vår egen personal samt lokala fackliga representanter. Ramavtalet har redan använts för att lösa ett antal konflikter hos våra underleverantörer, bland annat i Myanmar (Burma) och Pakistan.

För övriga frågor hänvisar H&M till facket, Coalition of Cambodian Apparel Workers Democratic Union, Industriall och IF Metall.

* H&M rankar sina fabriker i tre klasser efter hur bra resultat de levererar, inklusive när det gäller arbetares villkor och rättigheter: silver, guld, platinum och "others", som är nyare leverantörer.

Guld- och platinumleverantörerna räknas som långsiktiga, strategiska samarbetspartners.