Hallå där...

Grattis till årets blok, juryns val! Hur känns det?

Oväntat! Oväntat och naturligtvis är jag barnsligt glad!

Varför tror du juryn valde dig som vinnare?

Jag hoppas att det var för min blok inspirerar människor. Våga göra sina drömmar verklighet. Jag skildrar ju livet som invandrare, som svensk invandrare. Jag har den erfarenheten att vara invandrare i ett annat land, som svensk, och man möter väldigt mycket fördomar.

Det försöker jag skildra i boken, det är inte bara glammigt utlandssvenskt liv, utan hur vardagen är när man till exempel inte kan göra sig förstådd när man ska prata med myndigheter. Den där frustrationen. Man ska förstå kulturen, det byråkratiska om att ha barn i Barcelona, mammapenning, gå till försäkringskassan, göra karriär, knyta affärskontakter. Det är tufft.

Hur kommer det sig att du började blogga?

Jag har alltid memorerat livet på olika sätt. Tidigare så skrev jag dagbok och jag har gjort många fotoalbum. Jag vill göra mitt liv någorlunda strukturerat. Nu när jag bor utomlands så var det många frågor som jag ville ha svar på, och när jag började formulera mig så blev det lättare.

Då tänkte jag först att jag skulle skriva en bok om hur det är att vara utlandssvensk. Men det var så himla läskigt med ett vitt papper. Då hade jag hört någon nämna det här med blogg. Jag testade det och sedan så bara växte det fram. Det är ett sätt för mig att nå ut till andra som bor utomlands. Nu är vi ett nätverk med svenskar som bor runt om i världen.

Vad är det bästa med att blogga?

För mig är det bästa med att blogga att ... att jag skjuter ifrån mig döden. Det kanske låter konstigt, men jag vet ju att jag ska dö en dag och det vet alla människor. Det är något som jag tycker är väldigt läskigt. Så när man lever livet så händer det väldigt mycket hela tiden, och när jag nu skriver ned allting som jag upplever så känns det som om livet inte försvinner samma sekund som det levs. Man kan njuta av sekunderna och titta på dem.

Det låter lite stort. Men jag kommer ju att dö en dag. Jag kommer inte att vinna ett nobelpris eller en Oscar, jag kommer antagligen inte skriva in mig i några historieböcker. Det jag lämnar efter mig är mina barn och de kommer förhoppningsvis att minnas mig. Men om jag bloggar så sprider jag ut det lite. Man berör en människa här eller där och sina vänner. Många tycker att Internet är så läskigt därför att allt man skriver finns kvar jättelänge, men för mig är det hoppfullt. Man lämnar sina avtryck.

Vad är det sämsta med att blogga?

Det sämsta är de anonyma kommentarerna från människor som bara vill mig illa. När det går bra för mig så stör dem sig på det, och när det går dåligt så säger dem "det var väl rätt åt dig". De som skriver anonymt säger ofta att man inte ska tro att man är något. Så fort man har en positiv känsla så ska den tryckas ned. Det är på något sätt fult att tro på sig själv.

Har du några framgångstips till andra bloggare?

Jag är nog ingen framgångsrik bloggare. Skriver man om mode så får man 10.000 besökare, skriver man om skvaller så får man ännu mera. Skriver man elaka saker om andra människor så får man också mer. Jag skriver inte om mode, skvaller eller elakt om människor. Jag skriver om att utvecklas som människa på olika sätt. Att försöka våga leva det liv som man vill göra, och att våga misslyckas. Det kanske inte är lika intressant.

Carl Bildt har ju inte direkt lika många läsare som Bellablolla, eller vad hon heter, och Carl Bildt skriver om viktiga saker. Peter Englund är en annan som skriver intelligenta saker. Sådana bloggar är kanske inte lika populära, men de är mycket bättre än många av de bloggar som har mycket trafik. Det finns kvalitet, men det når inte alltid de stora massorna.

Hur ser din bloggframtid ut?

Jag vet inte riktigt. Jag är lite less på att blogga, speciellt nu när jag gjort en bok också som sammanfattar allting. Jag är inte riktigt lika sugen. Men jag kommer nog att fortsätta, även om man gör olika saker i olika stadier i livet. Bloggande är fortfarande ett hobbyprojekt. Det hjälper att strukturera tankar och livet, men inget som jag ska livnära mig på.

Till sist: Vad önskar du dig mest av allt just nu?

Kärlek! Jag tycker det vore kul om någon köpte min bok. Det är fyra stycken som har köpt den hittills så kanske, om jag har tur, så blir det några till! Sedan så vill jag ju så klart att jag ska vara lyckligt kär i min man hela livet ut och att mina barn ska vara friska.

Sedan vore det kul om Stockholm vore lite mera snällt. Det är lite tufft klimat här. Det märks när man har varit borta ett tag. Jag tänkte inte på det när jag bodde här i tolv år, men nu när jag kommer tillbaka så märker man att har man inte en cool attityd här, så är man lite av en loser. I Barcelona är det mera avslappnat och snällt, inte lika skitnödigt.