De flyr ansvaret om att bestämma ålder

NYHETER

35 369 ensamkommande flyktingbarn sökte asyl i Sverige förra året.

Den dramatiska ökningen har gett upphov till en hetsig debatt om nyttan av medicinska åldersbedömningar.

Nu visar dessutom SVT:s Uppdrag Granskning att ingen instans vill ta fullt ansvar för att hindra vuxna som uppger falsk ålder att hamna bland barn på HVB-hem.

Kommunerna litar på Migrationsverkets bedömningar - som i sin tur menar att kommunerna har ansvaret.

I säsongens första avsnitt av Uppdrag Granskning har man granskat de omstridda åldersbedömningarna av ensamkommande flyktingbarn samt flera rättsfall där detta har haft en avgörande betydelse.

Ett av fallen är den uppmärksammade gruppvåldtäkten på utsiktsplatsen Fåfängan i Stockholm, där gärningsmännen påstod sig vara barn och fick på så sätt lägre straff än om det framkommit att några av dem var vuxna.

Men att fastslå en exakt ålder på en person är svårt och för många asylsökande är första mötet hos Migrationsverket helt avgörande.

Personer under 18 år placeras nämligen på ett HVB-hem medan de över 18 år anses vara vuxna och placeras på ett asylboende.

Enligt Magnus Bengtsson, processägare på Migrationsverket, är det oftast mycket svårt att avgöra en persons ålder vid blotta ögat. Om det inte uppenbart går att se att personen är över 18 år registreras nämligen personerna oftast utifrån de uppgifter som de själva anger.

UG: Hur kan det var uppenbart att personen är över 18 år?

– Ja, det där är inte helt lätt för det ska ju var uppenbart för var och en och vara väldigt väldigt tydligt. Och då pratar vi ju sällan om personer som är några år över utan man måste antagligen vara en bra bit över 18 år för att det ska vara uppenbart, säger han i programmet.

12-åring våldtogs på HVB-hem

Ett fall där åldersbedömning blev avgörande var en våldtäkt på ett HVB-hem i Alvesta 2015 då en 12-årige pojke blev våldtagen av två andra ensamkommande, som sökt asyl i Sverige utan några id-handlingar. Till Migrationsverket hade gärningsmännen angivit att de var 15 år, vilket åklagaren senare ifrågasatte, och när Rättsmedicinalverket genomförde en tandröntgen visade det sig att båda två med största sannolikhet var minst 19,2 år. Dock var deras tänder fullvuxna vilket likväl kan betyda att de var ännu äldre, då resultatet hade blivit detsamma vid 30 år.

Dock finns det en osäkerhetsmarginal på 2,5 procent att de ännu inte uppnått 17,2 år.

Tingsrätten ansåg att männen ljugit om sin ålder och dömde dem till två års fängelse för grov våldtäkt mot barn samt utvisning.

Men trots att Avesta kommun tidigare reagerat på att 12-åringen var mycket yngre än de andra boende agerade man inte. I programmet förklarar kommunen att deras bedömning av vilka som är barn och inte bygger då Migrationsverkets ansvisningar.

– Vi har ett boende där vi tar emot barn och avtalet gäller dem mellan 13 till 18 år. Migrationsverket tar emot barn och anvisar dem sedan till vår kommun. Vi utgår från att de då gör en första bedömning, säger Sebastian Ohlsson (S) ordförande för Individ- och familjeomsorgsnämnden till Uppdrag Granskning.

Migrationsverket: Upp till kommunerna

Men enligt Migrationsverket är det upp till kommunerna själva att göra en egen åldersbedömning av de ensamkommande barn och ungdomarna som kommer till dem.

– Vi lämnar en individ till socialtjänsten i kommunen och det är dem som har ansvar att utreda och bedöma vilken typ av boende som är mest lämpligt. Vi har bara sagt att det är en individ som inte uppenbart är över 18 år, säger Magnus Bengtsson på Migrationsverket.

Därmed menar man att Migrationsverket inte intygar att barnet är ett barn, utan enbart en individ som inte uppenbart är över 18 år.

Hösten 2015 aktualiserades frågan om medicinsk åldersbedömning ytterligare då 35 000 ensamkommande barn och ungdomar sökte asyl i Sverige, vilket var en rekordsiffra.

Men diskussionerna om hur man bäst avgör en persons riktiga ålder har varit på tapeten länge och eskalerade redan 2012, då Socialstyrelsen gav klartecken för tand-och handledsröntgen på asylsökande i övre tonåren. Samtidigt blossade då den konflikt som pågår än i dag upp, där Barnläkarföreningen och Tandläkarförbundet protesterar mot att utföra dessa metoder, då man anser att de är för osäkra. Motståndet blev för stort varpå Migrationsverket inte lyckades upphandla några avtal med landets sjukhus. Därför informeras just nu ensamkommande endast om att möjligheten finns – om man själv vill.

Barnläkare drivande i debatten

En som varit mycket kritisk och drivande i debatten mot medicinska åldersbedömningar är barnläkaren och professorn Anders Hjern.

– Rättmedicinare är vana att inte använda så väldigt precisa metoder i sitt arbete. I andra sammanhang kan det var okej, som vid ett förkolnat lik som hittas efter en brand till exempel. Men det är en helt annan sak när man ska bedöma åldern hos en ungdom som är levande och när beslutet får sådana konsekvenser som det får. Då menar vi att man måste ställa helt andra vetenskapliga krav, säger han i programmet.

Men Håkan Mörnstad, pensionerad rättsodontolog från Rättsmedicinalverket och som undersökt tänder i 40 år, håller inte med Hjern utan förespråkar åldersbedömningar.

– Gissningsvis uppger många av de ensamkommande barnen en låg ålder men det kan inte stämma att "alla" är mellan 15 och 16 år och inga är 17, 18, 19. Det är dock fullt förståeligt då jag också hade använt den metoden ifall jag behövde komma in någonstans.

Att det finns en viss felmarginal vid tandröntgen menar han är något soom alla är medvetna om och att man därför bör kombinera processen med flera metoder för att den ska bli mer rättsäkert.

På frågan om det enligt läkaretik är försvarbart att uppskatta åldern på asylsökande barn och ungdomar med enbart tandröntgen menar Mörnstad att det kan diskuteras.

– Inom vården är man alltid patientens advokat och ska göra allt för sin patient. Därför kan det vara ett etiskt bekymmer att vården gör detta och borde utföras av rättsmedicin som inte tar sådan hänsyn. Det är kallt stål, utan hänsynstagande till individen, säger han i programmet.

70 procent över 18 år

Håkan Mörnstad, som fortfarande är aktiv i sin yrkesroll, berättar att han sedan sommaren 2015 har gjort cirka 200 åldersbedömningar i fall där Migrationsverket redan sagt att den asylsökande är myndig. Och enligt honom har 70 procent av dem han undersökt varit över 18 år. Dock är det inte alltid som bedömningarna når Migrationsverket.

– Jag har egentligen ingen som helst relation till Migrationsverket utan skickar bedömningarna till det offentliga ombudet. Många är mycket angelägna att tala om att jag inte får skicka det här till Migrationsverket, eftersom resultatet kan vara till nackdel för den sökande.

I april kom Socialstyrelsen med en rapport där det konstaterades att tand- och handledsröntgen inte bör användas för att bedöma 18-årsgränsen. I stället föreslår man magnetröntgen av knä och fotled.

Dock måste en studie göras innan man kan börja använda metoden. Något som Mörnstad menar tar för lång tid.

– Det är nu det brinner. Vi kan inte vänta på en undersökning ett par år. Alla sanna 15,16,17 åringar kommer då att vara över 18. Jag har sysslat med detta i 40 år så jag vet att metoderna inte är 100-procentiga men bättre än en gissning från en tjänsteman på Migrationsverket.

Använder samma metoder

I maj meddelade även migrationsministern Morgan Johansson att inte heller han vill vänta på Socialstyrelsens studie utan gav Rättsmedicinalverket uppdraget att så snart som möjligt börja med åldersbedömningar av asylsökande samt utveckla genomförandet av medicinska åldersbedömningar vid brottsmål. I juni fastslog Högsta domstolen via ett prejudicerande beslut att bedömning av tandmognad kan vara ett användbart underlag i brottmålsprocessen där den tilltalades ålder är oklar. Rättsmedicinalverket planerar dock att använda samma metoder som Socialstyrelsen tidigare dömt ut och det är oklart när systemet kan sätta igång. Under tiden tvingas därför handläggare på Migrationsverket att forsätta gissa åldern på asylsökande. Varken kommunerna eller Migrationsverket kan heller garantera att det enbart är barn och ungdomar och inte vuxna som befinner på hvb-hemmen.

– Det kan vi inte. Det vi säger till kommunen när vi lämnar över de här personerna är ju att vi har registrerat personen som ett mindre ensamkommande barn och vi har den under utredning, säger Magnus Bengtsson på Migrationsverket.

FOTNOT: Programmet Uppdrag granskning sänds i SVT1 och SVT Play på onsdag 31 augusti klockan 20:00

FAKTA

Medicinska åldersbedömningar

I nuläget är medicinsk åldersbedömning frivillig för de asylsökande som vill fastställa sin ålder.

Tidigare rekommenderade Socialstyrelsen tand- och handledsröntgen men då aktuell forskning visar att magnetkameraröntgen är mer tillförlitlig drog man tillbaka rekommendationerna.

I stället har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en kompletterande studie kring magnetkamera som metod för medicinska åldersbedömningar. Uppdraget ska redovisas för regeringen i november 2017.

Dock har migrationsminster Morgan Johansson beslutat att inte invänta studien utan gett Rättsmedicinalverket uppdraget att genomföra medicinska åldersbedömningar av asylsökande. Systemet väntas vara på plats tidigast i höst.

Åtgärden är en del i regeringens paket för att minska asyltrycket på Sverige.

Rättsmedicinalverket gör dock redan i dag medicinska åldersbedömningar vid brottmål med hjälp av tandröntgen. Något som Högsta domstolen godkänt.

Källa: Migrationsverket, Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Regeringen.