Trio får dela på Nobelpriset i kemi

1 av 2
NYHETER

En hiss, en motor och en muskel. Allt i miniatyr.

Formgivningen och framställningen av molekylära maskiner är vad som gör att fransmannen Jean-Pierre Sauvage, skotten J Fraser Stoddart och nederländaren Bernard L Feringa tilldelas årets Nobelpris i kemi.

Bernard Feringa säger att han var lite chockad när han såg den första fungerande molekylära maskinen han konstruerat.

– När jag först såg den kunde jag nästan inte tro att den verkligen fungerade.

– Jag är i chock, och enormt hedrad, säger han om att tilldelas priset.

Enligt Kungliga Vetenskapsakademiens motivering har Feringa och hans forskarkollegor utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som kan utföra ett arbete när energi tillförs.

"Utvecklingen inom datortekniken visar vilken revolution en miniatyrisering av teknik kan leda till. 2016 års Nobelpristagare i kemi har miniatyriserat maskiner och tagit kemin till en ny dimension", heter det i motiveringen.

Länkade till kedja

1983 togs det första steget mot en molekylär maskin när fransmannen Sauvage lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja. Normalt sitter molekyler ihop med bindningar där atomerna delar elektroner, men i kedjan satt de istället ihop med en friare mekanisk bindning.

"För att en maskin ska kunna utföra ett arbete krävs att den består av delar som kan röra sig gentemot varandra. De två sammanflätade ringarna uppfyllde just detta krav", står det i motiveringen.

1991 tog Stoddart, född i Storbritannien och verksam i USA, det andra steget när han utvecklade en så kallad rotaxan. Han trädde en molekylär ring på en tunn molekylär axel och visade att ringen kunde röra sig längs axeln. Därifrån har han även utvecklat en molekylär hiss, en molekylär muskel och ett molekylbaserat datorchip.

Gjort nanobil

1999 lyckades Feringa, från Nederländerna, få ett molekylärt rotorblad att snurra åt samma håll och blev då först med att utveckla den molekylära motorn. Därefter har han designat en nanobil och fått rotation på en glasstav som är 10 000 gånger större än själva motorn.

– Det finns många användningsområden, bland annat som transportmedel genom kroppen. Men jag tänker mig också till exempel miniatyrrobotar som skulle kunna leta upp cancerceller.

Utvecklingsmässigt befinner sig de molekylära maskinerna i ett mycket tidigt skede – Vetenskapsakademien jämför med den elektriska motorn på 1930-talet, där vetenskapsmännen kunde visa upp snurrande vevar och hjul, utan att veta att detta senare skulle leda fram till exempelvis tvättmaskiner och matberedare. Vilka användningsområden de molekylkära maskinerna kommer att få är även i dag svårt att förutspå, men det skulle kunna leda fram till nya material, sensorer och energilagringssystem.

– Jag känner mig lite som bröderna Wright. Folk sade till dem "vad ska vi med flygmaskiner till?", säger Bernard L. Feringa.

FAKTA

Tre européer

71-årige Jean-Pierre Sauvage är född i Paris i Frankrike. Han är bland annat professor vid universitetet i Strasbourg.

Fraser Stoddart är 74 år från Edinburgh i Storbritannien. Han är kemiprofessor vid Northwestern University i Evanston i USA.

Bernard L Feringa, 65 år, är född i Barger-Compascuum i Nederländerna. Han är professor vid Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna.

TT