Fotografering från drönare totalförbjuds efter dom i HFD

1 av 4
NYHETER

Nu förbjuds all fotografering från drönare.

Enda undantaget för att få tillstånd är om syftet med flygningen är att förhindra brott.

– Det tar död på en hel bransch i ett slag, säger Gustav Gerdes, ordförande i branschorganisationen UAS Sweden.

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén är också kritisk:

– Det är en överreaktion.

Fotografering från drönare, mindre radiostyrda luftfarkoster, har under lång tid använts av så skilda yrkeskårer som mäklare, lantmätare, journalister och trädgårdsmästare.

Men nu ska all den typen av drönarfotografering totalförbjudas, enligt en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

"Tar död på branschen"

Domstolen slog under fredagen fast att en drönare med kamera är en övervakningskamera. Och för att använda en sådan krävs det tillstånd enligt kameraövervakningslagen. För att få ett sådant tillstånd krävs att syftet med fotograferingen är att "förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förebygga olyckor".

Inom branschorganisationen UAS Sweden är man mycket kritisk till domen som nu blir prejudicerande. Under lördagen håller föreningen ett krismöte.

– Domen tar död på en hel bransch i ett slag. En bransch som sysselsätter många och omsätter många miljoner varje år vilket kommer att märkas i statskassan. Vi hade inte i vår vildaste fantasi trott att det här skulle kunna bli utfallet, säger Gustav Gerdes, ordförande för UAS Sweden.

Går på Datainspektionens linje

Rättsprocessen som nu avgjorts i HFD har drivits av myndigheten Datainspektionen som pekar på att drönarkamerorna kan användas för personövervakning. I sin dom går HFD:s fem justitieråd på myndighetens linje - och skriver att kamerorna kan användas till personövervakning även om det inte är syftet.

– Datainspektionen har ju valt att driva det här mot enskilda företagare i stället för stora organisationer med större juridiska muskler, som till exempel SVT, säger Gustav Gerdes.

Aftonbladet har sökt Datainspektionen för en kommentar men myndigheten har inte återkommit.

"Väldigt märklig slutsats"

Aftonbladet har liksom de flesta mediebolag använt drönare vid nyhetsrapportering, exempelvis vid fotografering av brottsplatser, stadsmiljöer och skildring av svåra väderförhållanden.

– Tyvärr slår det här hårt mot våra möjligheter att bevaka och dokumentera såväl nyheter som viktiga händelseförlopp, inte bara under stora nyhetshändelser utan generellt. Det finns redan i dag ett tydligt regelverk över hur drönare får användas och att på det här sättet totalförbjuda användandet är en överreaktion, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Hon fortsätter:

– Inom annan lagstiftning, som till exempel personuppgiftslagen, PUL, finns dessutom undantag för företag som sysslar med journalistisk verksamhet. Det borde det finnas även här, för drönare har utvecklats till att bli ett mycket värdefullt journalistiskt arbetsverktyg.

Mats Strand, biträdande bildchef på Aftonbladet, är också kritisk:

– Det är en väldigt konstig inskränkning i användandet av ett journalistiskt arbetsverktyg. För det första är användningen av drönare redan i dag väldigt reglerad gällande vilka områden och under vilka tider man får flyga. Dessutom är det ju i Sverige tillåtet att fotografera på allmän plats. Att det då skulle vara skillnad på att fota ner från en kulle och att fotografera från en svävande drönare är en väldigt märklig slutsats, säger han.

"Kommer knappast prioriteras"

Formellt är det länsstyrelserna som kommer att vara den myndighet som ska se efter att lagen efterföljs. I sin tur kan myndigheten sedan polisanmäla de fall där olovlig kameraövervakning kan misstänkas.

– Som det ser ut nu kommer alla seriösa aktörer att ställa sina drönare på marken. Samtidigt kommer det finnas en stor grupp som struntar i de nya reglerna. Och jag tror knappast att polisen kommer att prioritera de fallen, säger Gustav Gerdes på UAS Sweden.