Ryska planen: Att ta kontroll över Östersjön

Experterna om strategin med korvetterna

1 av 4
NYHETER

De två ryska missilkorvetterna kan ses som en del av en större rysk strategi för att stänga och kontrollera Östersjöområdet.

Den går ut på att helt eliminera ett lands möjlighet att agera i luften och till sjöss.

– Ryssarna vill ha en kapacitet för att förhindra att främmande krigsfartyg eller fartyg över huvud taget ska kunna komma in i Östersjön i händelse av krig eller konflikt, säger forskaren Tomas Ries på Försvarshögskolan.

Tomas Ries, forskare på Försvarshögskolan med fokus på Ryssland.
Foto: TT
Tomas Ries, forskare på Försvarshögskolan med fokus på Ryssland.

I början av veckan stävade två ryska korvetter av Buyan-M-klass in genom Stora Bält i Danmark och vidare in i Östersjön. Fartygen tros ha Kaliningrad som mål för angöring.

Aftonbladet kunde, först av svenska medier, berätta om fartygen. Det blev snabbt en stor nyhet. Långdistansmissilerna av typen Kalibr som ingår i korvetternas arsenal väckte särskilt intresse. De kan bestyckas med kärnvapenspetsar och mot fasta mål kan de ha en räckvidd på 2600 kilometer. Det gör att de i princip kan nå hela Europa.

Men Kalibr har två konfigurationer. Dels den redan uppmärksammade konfigurationen mot fasta mål, men också en vid eldgivning mot rörliga sjömål.

Tomas Ries är forskare på Försvarshögskolan med särskilt fokus på Ryssland. Han menar att konfigurationen för att skjuta mot fasta mål är allvarligare ur ett heleuropeiskt perspektiv. Men den andra är mycket allvarlig, särskilt för Sverige och länderna i Norden, men inte lika uppmärksammad.

– När det gäller sjömål är Kalibr det mest avancerade system som ryssarna har. Det är högkvalificerat. Ryssarna vill ha en kapacitet för att förhindra att främmande krigsfartyg eller fartyg över huvud taget ska kunna komma in i Östersjön i händelse av krig eller en konflikt. Och där kommer de här kryssningsrobotarna in i bilden, säger Tomas Ries.

”Skapar militära bubblor”

Strategin sammanfattas Anti access/area denial, eller A2AD. Syftet med den att stänga till  områden med hjälp av militära system, som sensorer och robotar. Konceptet är en amerikansk term på en kinesisk företeelse, vilket framgår i FOI-rapporten Brännpunkt Baltikum.

– De öar som Kina skapar eller bygger ut i Sydkinesiska sjön är till för att placera den här typen av militära system på. De flyttar fram sina förmågor och bygger bubblor, som man brukar kalla det, för att förhindra USA från att obehindrat kunna segla i vattnen, säger Peter Mattsson, universitetslektor vid Försvarshögskolan.

Nu är det aktuellt i Östersjön.

– Ryssarna har sedan ett par år tillbaka byggt upp sitt luftförsvar och placerar mycket avancerade luftvärnssystem på Kolahalvön, i S:t Petersburg och i Kaliningrad. Det är huvudbaserna. Det är stora system med lång räckvidd och flera mindre system, säger Tomas Ries.

”Försämring för Sverige”

Tillsammans med Kalibr- och Iskander-missilerna gör luftvärnssystemen att Ryssland har skaffat sig en kapacitet att isolera länderna i Norden, om de skulle vilja.

– Precis, man förmedlar att ”ni kommer inte in här, det är kört”. Man kan stänga båda havet och luftrummet, även om det skulle skapa starka internationella reaktioner. Men bara hotet, att man visar att man har förmågan och väljer att gruppera dem på en strategisk plats. Det är obehagligt. De två nya korvetterna har ingen unik kapacitet men de påverkar balansen kring Österjön. Samma förmåga finns på fregatter och korvetter som finns utanför S:t Petersburg och uppe i Murmansk, och de når också ner över Norden och Europa, säger Peter Mattsson.

Kalibr-missilernas två olika konfigurationer gör att ytterligare militärt fokus kommer att läggas på Östersjöområdet, både från Ryssland och från Nato.

– För Sverige och Baltikum innebär det att den militärstrategiska betydelsen av Östersjön ökar enormt. Det gör det verkligen centralt. Det var redan mycket högt efter Ukrainakriget på grund av att det baltiska länderna är sårbara, men nu med kärnvapenmissilerna ökar det betydelsen. Vi kommer att se ökad militär närvaro och aktivitet här nära, så för Sverige är det en betydande försämring av läget, säger Tomas Ries.