Ceta-avtalet underskrivet i Bryssel

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Kanadas premiärminister Justin Trudeau och permanente rådsordföranden Donald Tusk.
Foto: AP
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Kanadas premiärminister Justin Trudeau och permanente rådsordföranden Donald Tusk.
NYHETER

Efter allt tvivel, heta debatter och komplicerade klarlägganden har EU och Kanada slutligen undertecknat frihandelsavtalet Ceta.

Anhängarna utlovar miljoner – motståndarna protesterar fortfarande.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, permanente rådsordföranden Donald Tusk och ordförandelandet Slovakiens premiärminister Robert Fico satte till sist pennorna till avtalstexten vid en ceremoni i Bryssel nu på eftermiddagen.

– Det här är en viktig dag för EU och Kanada. Vi sätter internationella standarder som kommer att behöva följas av andra, sade Juncker dessförinnan när han anlände till mötet.

"Dagen är slutligen här. Det här avtalet är en viktig insats, av många skäl", skriver i sin tur hans handelskommissionär Cecilia Malmström i ett blogginlägg där hon återigen försvarar avtalet.

"Öppna regler"

"Vi behöver öppna och rättvisa regler för handeln för att stödja, behålla och förbättra våra välfärdsstater", skriver Malmström.

"Det är uppenbart för alla att globaliseringen sätter delar av våra samhällen under tryck. Då har vi två val: den enkla vägen där vi stänger våra dörrar mot världen och hoppas få globaliseringsvågen att vända. Eller så tar vi den svårare vägen och försöker forma globaliseringen så som vi vill ha den, genom ärliga och svåra diskussioner på hemmaplan", skriver handelskommissionären på sin blogg.

EU-kommissionen hoppades att EU-länderna skulle ha godkänt Ceta redan för två veckor sedan, i god tid till det Kanada-toppmöte med Trudeau som egentligen var inplanerat till i torsdags.

Testas i domstol

Motstånd från Belgien – och framför allt den fransktalande regionen Vallonien – har dock försenat hela processen. Till sist nåddes emellertid en intern uppgörelse i torsdags, där vallonerna och andra Ceta-tveksamma bland annat fick löfte om att avtalets omtvistade skiljedomssystem ska prövas av EU:s domstol.

Kritikerna, framför allt hos EU:s vänster- och miljöpartier, är samtidigt fortsatt missnöjda.

"Gång på gång ser vi att mäktiga företagsintressen prioriteras före allt annat. Vi ser inte Ceta vare sig som progressivt eller som svar på de problem vi står inför som samhällen i det 21:a århundradet", skriver Ska Keller, EU-parlamentsledamot från De gröna i Tyskland i en kommentar.

Kina och Ryssland?

Anhängarna har kontrat med att Ceta-avtalet gör det möjligt för EU att sätta villkoren för framtidens handel – och hävdat att det annars kommer att göras i Peking och Moskva.

– Vinnarna på det här är inte de vallonska bönderna eller de vallonska företagen. Vinnarna är Kina, Ryssland och andra länder eftersom det blir de som får sätta villkoren, inte EU, varnade Sophie in't Veld – ledamot från nederländska liberala D66 – i EU-parlamentet i onsdags, då Vallonien fortfarande sade nej till en uppgörelse.

Trots dagens undertecknande är samtidigt Ceta-avtalet långt ifrån givet, även om det kommer att träda i kraft provisoriskt från och med årsskiftet. Fortfarande krävs ändå att parlamentet i samtliga EU-länder och ett antal regioner även ratificerar avtalet under de kommande åren.

TT