Jan Emanuel: Sorgen och oron är påtaglig

1 av 2 | Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD
Jan Emanuel Johansson.
NYHETER

Entreprenören och förre S-politikern Jan Emanuel Johansson är i Havanna just nu.

– Sorgen och oron inför vad som komma skall är påtaglig, säger han till Aftonbladet.

Klockan är tre på natten i centrala Havanna där Jan Emanuel Johansson är.

– De flesta här sover faktiskt. Jag fick nyheten om hans död från Sverige, säger han.

Sedan några år tillbaka driver Jan Emanuel Johansson ett hostel och är delägare i en restaurang i staden.

– Jag är med en kubansk familj. En äldre kvinna gråter.

”Ryggraden i kubanska socialismen”

Enligt Jan Emanuel Johansson har Castro starkt stöd bland befolkningen.

– Fidel är ryggraden i den kubanska socialismen. Han är den kubanska socialismen. Och så länge han levde visste människorna vad de hade att förhålla sig till.

Enligt Jan Emanuel Johansson är bilden av Kuba väldigt svartvit, beroende på ens ideologiska hemvist.

– Att Kuba inte är en demokrati är välkänt. Samtidigt måste bilden nyanseras, menar han.

1959 segrade revolutionen som gjorde Castro till ledare. Castro-styret har både gett och tagit ifrån invånarna, menar han.

– De får inte driva företag. Men samtidigt har revolutionen gett ett kuvat folk gratis sjukvård. De har den lägsta barnadödligheten i Latinamerika, säger han.

Många är oroliga

Kubanerna han träffar är oroliga inför framtiden. President Obamas besök på Kuba i mars i år öppnar för bättre relationer till den mäktiga grannen. Men det är för tidigt att sia om hur det kommer att påverka befolkningen.

– Obama har visat att han är för dialog, något som Palme gjorde redan under sitt besök 1975. Men handelshindren är fortfarande kvar. Förr kunde du köpa tio cigarrer. Nu kan du köpa 30, säger han.

Den flera decennier långa blockaden har påverkat landet och människorna.

– Länder som drabbas av krig får ibland skadestånd. Men hur Kuba ska kompenseras och om det överhuvudtaget är möjligt att räkna på effekterna, det vet inte jag, säger han.

FAKTA

Kubas relationer till USA

1898 steg amerikanska soldater i land vid Guantánamo-viken i östra Kuba och hjälpte kubanerna att kasta ut kolonialmakten Spanien. 1902 fick Kuba sin första president.

Fram till 1959, då Fidel Castro och hans gerilla tog över makten i Kuba genom att störta Fulgencio Batista, fanns USA med i bakgrunden och drog i trådarna, bland annat genom att hjälpa Batista att genomföra en statskupp 1934 när USA höll på att tappa greppet om önationen.

Konflikten mellan Kuba och USA fördjupades med det misslyckade invasionsförsöket vid Grisbukten 1961 med amerikanskt stöd. Kulmen nåddes under Kubakrisen 1962 när USA reagerade häftigt när sovjetiska avskjutningsramper för kärnvapenbärande missiler planerades på ön.

Den amerikanska handelsblockaden tvingade Kuba efter 1961 att nästan helt förlita sig till Sovjetunionen och Östeuropa. Efter de politiska omvälvningar där i början på 90-talet gick Kuba in i en svår ekonomisk kris.

Blockaden innebär att amerikanska företag i princip inte får handla med Kuba och att amerikanska medborgare inte får besöka landet. Blockaden har både skärpts och mildrats under åren.

När Barack Obama tillträdde som USA:s president 2009 ökade hoppet om att bilägga den gamla fiendskapen mellan USA och Kuba. USA har lättat på vissa restriktioner, men i huvudsak har blockaden bestått.

Källa: SVT, Landguiden, Nationalencyklopedin (TT)