Swedbank Robur: "Anklagelserna mot Lundin är allvarliga"

Befolkningen i Sydsudan vädjar till svenska investerare

1 av 3 | Foto: MAGNUS WENNMAN
James Ninrew.
NYHETER

Civilbefolkningen som tvingats fly Lundins oljefält i Sudan, vädjar nu till svenska investerare om att sätta press på Lundin Petroleum – men responsen är svag.

– De tusentals människor som dött kan aldrig kompenseras. Men vi som lever vill att Lundin ska betala, säger pastor James Ninrew som företräder de drabbade.

– Det är en allvarlig händelse, men vi agerar inte i dagsläget, säger Swedbank Roburs Pär Bäckman.

Civilbefolkningen som tvingats fly Lundins oljefält i Sudan kräver bolaget på miljardersättning.

Nu vill pastor James Ninrew, som företräder befolkningen, att svenska delägare i oljebolaget sätter press för att bolaget ska ge ersättning, utan att vänta på att rättsprocessen ska bli färdig.

"Inte i dagsläget"

I dag rapporterade Aftonbladet om att Lundin Petroleums ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter har delgivits misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott.

Lundin Petroleum ägs till största delen av tre olika holdingbolag som kontrolleras av familjen Lundin. Näst största ägare är norska Statoil, och som trea kommer Swedbank Robur fonder.

Pär Bäckman, informationschef på Swedbank Robur:

– Det är en allvarlig anklagelse.

Kommer ni trycka på för att Lundin Petroleum ska vidta åtgärder?

– Vi kommenterar inte det i dagsläget, eftersom det pågår en förundersökning. Den måste ha sin gång, men jag vill understryka att det är en allvarlig anklagelse.

"Tappat räkningen på döda"

Pastor James Ninrew företräder en del av befolkningen som tidigare bodde på oljefältet kallat "block 5A" i dåvarande Sudan, nuvarande Sydsudan.

Över 160 000 människor ska ha tvingats fly och 12 000 ska ha dödats av milis, i samband med att Lundin startade verksamhet där.

Hans lilla hemby Koch låg i området och den attackerades med bombplan. Flera av attackerna mot byn nämns i rapporten Unpaid dept som ligger till grund för förundersökningen om folkrättsbrott som just nu pågår mot Lundintopparna.

Ninrew beskriver att han själv vaknade upp i februari 2001 av att en militärhelikopter sköt rakt ned över huset där han bodde med sin familj, och när han sprang ut såg han tre församlingsmedlemmar skjutas till döds alldeles framför sig.

– De sköts ned. Sedan dess har jag tappat räkningen på alla jag har sett dö.

"Lidandet fortsätter"

De som överlevde attacken fick fly, och har levt på flykt sedan dess, berättar han.

– Folk har systematiskt dödats eller tvingats på flykt, bara för att de råkat vara granne med olja som ett utländskt bolag vill åt.

– Det är inte så att lidandet tog slut 2003 bara för att Lundin slutade med sin verksamhet där då. Åren går, men människor lider fortfarande just nu på grund av vad bolaget gjort. Hemmet som jag fördrevs ifrån har jag fortfarande inte fått tillbaka – som alla andra lever jag på flykt.

Han spenderade förra veckan i Sverige, bland annat för att träffa representanter från de banker och fonder som är delägare – bland andra Nordea.

– De gav ingen respons, säger Ninrew. Lundins delägare smiter från sitt ansvar. När man investerar i ett bolag får man också makt att yttra sig.

Nordea: "Bevakar utvecklingen"

När Aftonbladet kontaktar Nordea, svarar Sasja Beslik, chef för bankens hållbara investeringar:

– Vi kan inte föregripa förundersökningen och bevakar för närvarande utvecklingen. Generellt är det ganska uppenbart att det saknats inledande analys kring miljömässiga och sociala risker innan man påbörjade projektet och det brukar vara just den typ av miss, därför att man anser att det är onödigt eller kostsamt, som gör att många företag får problem långt senare. Det här visar vikten av att integrera människorättsaspekterna redan i ritningsfasen när man håller på med stora infrastrukturprojekt i utvecklingsländer, inte minst i länder med svaga institutioner och där många människor berörs.

– Generellt sätt kan man också säga att styrelserna har en kontrollfunktion i relation till miljö och sociala frågor, som i många fall tas ganska lätt på.

– Vi har en strikt policy kring de bolag som dömts för brott mot mänskliga rättigheter och vi agerar i enlighet med detta.

I många fall agerar ni ju som investerare mot övergrepp av mänskliga rättigheter utförda av bolag – utan att invänta någon rättsprocess. Varför väntar ni in rättsprocessen just i fallet Lundin?

– Vi bedömer inte företag retroaktivt, det vill säga vi investerar i dag och framåt i tiden. Vi är ingen rättslig instans. Visar det sig att de i dag inte har system för hanteringen kan vi agera på det, dock är det svårt att göra det retroaktivt.

FAKTA

Lundin Petroleums största ägare*

                                           Andel aktier, procent

Lundinfamiljens holdingbolag   31,4

Statoil                                   11,9

Swedbank Robur fonder           3,7

Skagen                                  1,6

Nordea Investment Funds        0,8

Handelsbanken fonder             0,8

Fjärde AP fonden                     0,8

SPP Fonder AB                        0,6

Övriga aktieägare                   48,3

*den 29 februari 2016