Socialdemokraterna saknar jobbpolitik

Alliansregeringens jobbpolitik fungerar och har lett till ett tydligt skifte på arbetsmarknaden. Från en politik som gömde undan människor i åtgärdsprogram ser vi nu hur allt fler får arbete. Under den nya regeringens första år vid makten minskade utanförskapet med 164 000 personer. Det ska jämföras med s-regeringens sista år. Då minskade utanförskapet också, men endast med 1800 personer. I valet 2006 straffade väljarna socialdemokraterna för att de saknade en jobbpolitik, något de fortfarande gör.

Det är mot den bakgrunden som Mona Sahlin nu säger sig vilja ompröva partiets jobbpolitik. Tyvärr visade det möte om jobben som socialdemokraterna samlades till igår, att politiken är påfallande lik den som väljarna underkände i valet 2006. Omsatt i praktisk handling skulle den leda till färre jobb och fler i utanförskap.

Visst är det glädjande att de lägger vikt vid utbildningens betydelse. Inte minst är det centralt med en grundskola där ingen faller igenom eftersom det är där grunden läggs för människors senare ställning på arbetsmarknaden. Däremot innebär deras politik ett sämre företagsklimat och att det skulle bli mindre lönsamt att arbeta. De lämnar inte heller svar på hur de ska finansiera sina vidlyftiga löften, inte minst om att höja ersättningen för personer med höga inkomster.

Särskilt hårt slår s-politiken mot unga människor. Ungdomsarbetslösheten minskar i rekordfart men är fortfarande för hög. Alliansregeringen har redan satsat fyra miljarder kronor på att göra det billigare att anställa ungdomar under 25 år. Från och med första januari 2009 satsas ytterligare drygt fem miljarder på att underlätta nyanställningar. Socialdemokraterna motsätter sig båda dessa jobbreformer. Notan skickas till Sveriges ungdomar i form av sämre möjligheter för dem att få arbete. Det kommer att slå hårt mot unga människor i färd med att försöka etablera sig på arbetsmarknaden.

Svensk basindustri har spelat en viktig roll på vår arbetsmarknad under lång tid. Vi moderater vill att den ska fortsätta att göra så också i framtiden. För basindustrin är tillgången till billig energi av stor vikt. Även där går socialdemokraternas förslag på tvärs mot Mona Sahlins prat om att underlätta för tillväxt. Att förtidsavveckla fler svenska kärnkraftsverk, som ordföranden i deras miljöarbetsgrupp föreslagit, skulle göra det både dyrare och svårare att driva företag i Sverige.

Dessutom motsätter sig socialdemokraterna avskaffandet av förmögenhetsskatten. Ett återinförande skulle drabba framförallt mindre företag och entreprenörer hårt genom försämrad tillgång till riskkapital. Socialdemokraterna säger också nej till avdrag för hushållsnära tjänster.

Det mest allvarliga med socialdemokraternas politik är att det skulle bli mindre lönsamt för vanliga löntagare att arbeta och göra rätt för sig. Socialdemokraterna säger nej till det jobbskatteavdrag som regeringen genomfört i två steg och som till tre fjärdedelar tillfaller låg- och medelinkomsttagare. För en gymnasielärare eller sjuksköterska innebär vår politik en inkomstförstärkning varje månad på drygt tusen kronor.

Deras förslag betyder att svenska löntagare ska få höjd skatt med totalt arton miljarder kronor. För en vanlig inkomsttagare innebär det 400 kronor i höjd skatt varje månad. Dessutom säger socialdemokraterna nej till också det tredje steg som regeringen aviserat till hösten. Med det på plats skulle den månatliga skattehöjningen bli ännu större.

Konflikten i svensk politik mellan arbete och bidrag har inte upphört med Mona Sahlin som oppositionsledare. Den har snarare skärpts. Deras politik innebär stora skattehöjningar för vanligt folk, sämre förutsättningar för entreprenörskap och högre kostnader för att anställa ungdomar. Istället ska miljarder satsas på att göra det mer lönsamt att inte arbeta. Det är en orättvis politik som inte bara skulle leda till att människor med små inkomster tvingas betala för att höginkomsttagare ska få mer i bidrag. Resultatet är också kanske så många som 60 000 färre jobb.

Mona Sahlin säger sig vilja ompröva socialdemokraternas jobbpolitik. Gott så. Men att skapa goda villkor för fler jobb handlar inte om att lägga flest förslag utan om att göra rätt saker. Innan Mona Sahlin kan ompröva sin jobbpolitik måste hon först se till att skaffa sig en.