”Fel att prata om lågkonjunktur”

Rapporterna har duggat tätt:

  Nordea: ”2009 ett förlorat år – dystra tider väntar”

  SEB: ”Europa går en mörk ekonomisk höst till mötes”

  Konjunkturinstitutet: ”Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur”

Alla håller inte med. Avmattning, javisst. Men mycket talar också för att vindarna snart vänder. Det menar i alla fall Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Fondkommission.

Plus- och minustecken

– Vi går från ett läge där det nästan bara varit plustecken till en situation där det är ungefär lika många plus- som minustecken.

Sven-Arne Svensson vill helst inte använda termen lågkonjunktur alls. Han talar hellre om att vi går från en extrem högkonjunktur med tillväxt på fyra procent till en mer normal nivå.

Vad krävs för att tala om en lågkonjunktur?

– Det är om tillväxten minskar kraftigt samtidigt som arbetslösheten börjar öka. Jag tror att arbetslösheten ökar något nästa år, men inte till någon jättenivå. Dagens 5,8 procent kanske stiger till runt 6,0 procent nästa år.

Tillväxten då?

– Min uppfattning är att vi får en tillväxt på cirka två procent i år och nästa år. Då ska man komma ihåg att vi har haft några oerhört goda år för svensk ekonomi med en tillväxt på fyra procent.

En svag dämpning alltså. Men ingen katastrof. Att det går något sämre beror enligt Sven-Arne Svensson på främst tre saker.

Ökad import

– Den viktigaste faktorn är att sysselsättningen inom den offentliga sektorn som vården, myndigheter och försvaret har minskat.

– En annan sak är att importen verkar ha ökat kraftigt. Det förlorar den svenska marknaden på.

Läget i omvärlden spelar också in. Drygt 50 procent av vårt BNP går på export. Dystra tider i USA har gjort att försäljningen dit minskat. Men enligt Sven-Arne Svensson står just USA för en ganska liten del av den svenska exporten. Då ser det betydligt ljusare ut i andra delar av världen som Kina, Indien, Brasilien och till viss del Afrika.

– Vi har en fortsatt efterfrågan från utlandet och en hygglig tillväxt, säger Sven-Arne Svensson.

Matpriserna stiger

Många i Sverige håller säkert inte med chefekonomens ganska ljusa bild. Matpriserna stiger ju, bensinen har blivit dyrare och räntorna är högre än på länge.

– Till exempel barnfamiljer med stora lån och hög konsumtion drabbas nu mer än genomsnittet. Samtidigt ser det bättre ut redan nästa år. Då sjunker inflationen och matpriserna kommer inte att stiga mer.

Men dystra prognoser påverkar oss. Det i sig bidrar till sämre tider.

– Pessimismen sprider sig och man handlar kanske inte lika mycket som normalt. Man avvaktar lite och då viker efterfrågan.

Finns det skäl till oro?

– Prognoser är alltid osäkra. Vi vet till exempel inte riktigt hur länge bolånekrisen i USA varar. Men oljepriserna som har stigit väldigt sjunker nu. Då väntar lägre inflation. Vår bedömning är att hushållen kommer att få det ganska bra.

– Dessutom har vi ett stort överskott i statens finanser och ett rekordstort överskott i utrikeshandeln. Om man undantar de oljeexporterande länderna så finns det knappast något annat land som har större överskott än Sverige.