Mannen som överfaller och våldtar är runt 30 år, arbetslös och rör sig i kriminella kretsar.
I hälften av de dömda fallen har han minst en utlandsfödd förälder.
- Utanförskap och diskriminering ökar risken för våldsbrott, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.
Frågan om invandrare och brott är en het potatis. Varje forskare som ger sig på de komplicerade sambanden mellan etnisk tillhörighet och olika typer av brott riskerar att få sina slutsatser förvrängda och utnyttjade av högerextrema grupper.
- Det finns en myt att svenska kvinnor blir våldtagna av utländska män. Så är det inte. Men benägenheten att anmäla blir större om det finns kulturella skillnader mellan de berörda, säger Christian Diesen, professor i processrätt.
I december publicerar Brottsförebyggande rådet, BRÅ, för första gången på tio år en undersökning om invandrares överrepresentation i brottsstatistiken.
Mycket talar för att siffrorna blir desamma som i början av 1990-talet: ungefär hälften av de misstänkta våldtäktsmännen i brottsstatistiken är invandrare eller har minst en invandrad förälder.
- Men när det gäller överfallsvåldtäkterna är det sällan som det finns en identifierad misstänkt, säger Peter L Martens på BRÅ.
-Och där kommer polisens arbete in, vilka ärenden de väljer att utreda och vilket signalement vittnen lämnar.
En typisk överfallsvåldtäkt eller våldtäkt som sker i anslutning till nöjeslivet begås vanligen av en man i 30-årsåldern, som på ett eller annat sätt står utanför samhället.
Arbetslöshet, dåligt boende, diskriminering, droger och en kriminell omgivning ökar risken att bli en siffra i våldtäktsstatistiken - både för svenskfödda och invandrare.
-Kulturella skillnader och religion som förklaring till våldtäkter är nonsens, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.
-Eftersom invandrare är överrepresenterade i de mest utsatta grupperna i samhället syns de också i brottsstatistiken.