Massiv majoritet röstade
ja till Lissabonfördraget

Majoriteten för fördraget i riksdagen var massiv, med de fyra borgerliga regeringspartierna och socialdemokraterna (s) som uppbackare. Det räckte för de tre fjärdedelars majoritet som behövdes när riksdagen beslutade att makt överförs från riksdagen till EU.

I debatten var de svenska kollektivavtalens ställning efter utslaget i EU:s domstol i målet om skolbygget i Vaxholm ett huvudämne.

– Varför kan inte Sverige begära ett juridiskt bindande undantag för modellen med kollektivavtal?, undrade vänsterpartisten (v) Hans Linde och hänvisade till att andra länder fått undantag.

Skjuta upp

Miljöpartiet och v, samt några borgerliga ledamöter, krävde att riksdagen skulle skjuta på beslutet och låta väljarna säga sitt i en folkomröstning.

Moderaten Göran Lennmarker kontrade med att kollektivavtal och den uppmärksammade Laval-domen om skolbygget inte var en fråga för dagen.

– Det har inte med fördraget att göra, sade han om det nya paket av grundregler för hur EU ska styras, och beslut fattas, som Lissabonfördraget är.

Fördraget, som med Sveriges ja godkänts av 25 av de 27 EU-länderna men fått nej på Irland, ska om det införs ge EU en vald ordförande eller president, en ”utrikesminister” och en ordning som gör att enskilda länder förlorar möjligheten att själva stoppa förslag på fler områden än i dag.

Lennmarker hamnade också i en intern m-debatt. Partikamraten Anne-Marie Pålsson talade för en reservation om att, eftersom så mycket makt överförs till EU från riksdagen, beslutet ska tas som vid grundlagsändringar. Det innebär två olika beslut med mellanliggande riksdagsval.

Hon ondgjorde sig också över Lagrådets uttalande om att rådet utgår från att regeringen gör rätt i fråga om ändrade beslutsformer.

– Detta, fru talman, är häpnadsväckande.

”Bit på vägen”

Lennmarker begärde replik på Pålsson. Han tyckte tvärtom att Lagrådet gjort en utförlig och djupgående analys.

– Man gjorde ingen granskning utan man hänvisade tillbaka till den granskning som gjordes 2005, kontrade Pålsson.

Enligt en analys Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) gör Lissabonfördraget EU mer effektivt och det innebär även att demokratiska basen i EU flyttas ”några tum” från medlemsländerna till unionen. Det ställer, enligt Sieps, stora krav på att riksdagen bevakar sina intressen i EU.

Socialdemokraten Sven-Erik Österberg ägnade stor del av sin talartid åt kollektivavtalen men gjorde ändå klart att s skulle rösta ja.

– Sverige ska ratificera Lissabonfördraget, det gör att EU kommer en bit på vägen mot att bli mer demokratiskt och öppet, sade Österberg.