I början av 90-talet arbetade Christer van der Kwast, i dag 64, som läns-åklagare i Härnösand. Det var då han fick Thomas Quicks erkännanden på sitt bord.

Han saknade vittnen. Och tekniska bevis. Ändå lyckades han få Quick fälld för åtta mord.

Hade inte nått så långt

van der Kwasts juriststjärna sköt i höjden. Han flyttade till Stockholm och blev för fem år sedan chef för prestigefyllda Riks-

enheten mot korruption.

– Det tog en väldig fart. Utan Quick-rättegångarna hade han aldrig nått så långt, säger Jan Guillou.

Skapat rubriker

De senaste åren har överåklagare van der Kwast blivit känd som mutkolvarnas värsta fiende.

Han har bland annat åtalat Skandiadirektören Lars-Eric Petersson för att ha strösslat miljoner över sig själv och andra chefer, misstänkt Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (s) för att ha låtit sig mutats till Afrika och gjort husrannsakan på TV4 för att komma åt journalisten Anders Pihlblads kvitto från skandalkvällen med Ulrica Schenström.

De spektakulära fallen har skapat rubriker. Men resultatet har blivit magert – inget av målen har lett till fällande dom.

I onsdags – sedan han kontaktats av SVT:s journalist – skickade van der Kwast ut ett pressmeddelande om att Quick tagit tillbaka sina erkännanden.

– Han kände att det osade katt och ville anlägga moteld, säger Jan Guillou.

Miljontals kronor

Om Quick skulle frias har tiotals miljoner skattekronor offrats. Och åtta mördare går fortfarande fria. Psykiatern Ulf Åsgård tror att fler än van der Kwast har skäl att frukta en resning.

– Det finns psykologer, poliser och domare som alla arbetat med att få Quick fälld. Jag kan tänka mig att de sitter och svettas nu.

Aftonbladet sökte i går Christer van der Kwast utan framgång. I tisdags tonade han ner Quicks besked:

– Jag tror att det blir svårt att hitta en resningsgrund.