Här lämnar sista renen Sverige

Vad gör Sverige för att dra ner på

koldioxidutsläppen?

Sverige får släppa ut fyra procent mer växthusgaser 2010 än 1990, enligt Kyotoprotokollet, men har i stället satt upp som nationellt mål att minska utsläppen med fyra procent. Med skattelättnader och andra åtgärder gynnas alternativa drivmedel som etanol och el från förnybara energikällor. Miljömålsrådet har kommit fram till att Sverige bara kommer att minska utsläppen med två procent till 2010, om inte ytterligare åtgärder sätts in. Utsläppen från transporter och tung industri ökar i stället för att minska.

Det pratas om ”handel med utsläppsrätter” – vad är det?

Ett land som inte klarar att minska växthusgasutsläppen till rätt nivå, kan köpa utsläppsrätter från ett annat land som inte utnyttjar hela sin ”utsläppskvot”. Dessutom kan länder som gör bränslesparande åtgärder utomlands, tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna i sin utsläppskvot, enligt Kyotoprotokollet.

Sveriges kalfjäll försvinner. Trädgränsen höjs med knappt 150 meter per grad. Vid fyra grader har den höjts med ungefär 600 meter. Då finns nästan inga kalfjäll kvar. Kungsleden går fram genom skog, som döljer de milsvida utsikerna.

Vegetationsperioden kan förlängas med en till tre månader. Det skulle innebära tre månaders längre odlingssäsong i Skåne, och en månad längre i norra Sverige. Därmed kan skördarna i södra Sverige öka med i genomsnitt 20 procent.

Sommartorkan i Sydsverige kan samtidigt hämma vegetationens tillväxt.

Nederbörden ökar under vår, höst och vinter. Det kan leda till försumpning i delar av Norrland.

Potatis, spannmål, solros och vindruvor är exempel på grödor som skulle ge ökad skörd vid högre temperatur. Vinodling i stor skala blir möjlig i södra Sverige.

På grund av ökad nederbörd sjunker salthalten i Östersjön så mycket att olika saltvattensarter kan försvinna. Det gäller blåstång, blåmussla och torsk, men också rödspätta och piggvar. Om blåmusslorna försvinner kan det leda till att ejdern lämnar området, eftersom den livnär sig på musslorna.

Ökad sannolikhet för invandring av främmande arter i Östersjön. Exempelvis skulle en nordamerikansk kammanet, som på 1980-talet tog sig in i Svarta havet och påverkade fiskfaunan kraftigt, kunna breda ut sig i Östersjön.

Temperaturen i sydsvenska åar kan bli så hög att lax och öring får problem med fortplantningen. Men samtidigt kan gädda, abborre och karp växa till sig snabbare.

Jordklotet

Hela regioner blir olämpliga för jordbruk.

Ytterligare uppemot 600 miljoner riskerar hungersnöd. Men om fattigdomen i världen minskar och koldioxiden får en gödslande effekt, kan det i stället bli 30 miljoner färre som drabbas av hungersnöd.

Områdena där malaria frodas växer med 25 procent.

Timmerproduktionen ökar med 17 procent.

Nästan halva tajgan och 60 procent av tundran går förlorade.

Risken att Golfströmmen kollapsar är 50 procent eller högre. En kollaps sänker temperaturen med någon eller några grader i hela Norden och på de brittiska öarna. Men eftersom temperaturen först måste stiga några grader för att kollapsen ska inträffa, innebär temperatursänkningen som kollapsen orsakar att temperaturen i Sverige sänks ungefär till dagens nivå. Orsaken till kollapsen är att Golfströmmen är beroende av hög salthalt i vattnet. När sötvatten från den smältande Grönlandsisen minskar salthalten i strömmen kan den upphöra. Om Golfströmmen försvinner försämras djuphavets upptag av koldioxid och värme från atmosfären, vilket påverkar klimatet på hela jorden.

Europa

Mer än hälften av somrarna på 2040-talet kommer att bli varmare än sommaren 2003, som var den varmaste på 500 år. I slutet av 2000-talet kommer somrar som liknar 2003 att uppfattas som ovanligt svala.

Mer än en tredjedel av alla arter i Alperna förlorar nästan hela sina utbredningsområden.

Ryssland

Minskning av all produktion med omkring tio procent. Inom jordbruket minskar produktionen med omkring en fjärdedel.

Australien

Allt jordbruk upphör, eftersom klimatet är för varmt och torrt.

Nästan alla arter i bergsområden dör ut.

Antarktis

Möjligt att istäcket i västra Antarktis smälter, vilket på sikt höjer havsnivån med fem, sex meter. Höjningen per århundrade kan bli 60 till 120 centimeter. Detta kan inträffa vid en medeltemperaturökning på mellan 2 och 4,5 grader.

Afrika

70–80 procent av den ökade hungersnöden i världen drabbar Afrika.

Andelen felslagna skördar i Sydafrika ökar med mellan 50 och 75 procent, vid en medeltemperaturökning på någonstans mellan 2 och 4,5 grader.

Källor: Alla prognoser är hämtade ur eller bygger på forskarrapporter

Fångades av lågorna Aftonbladet 23 juli 2075 om det blir 3 grader varmare: Två barn döda i värsta skogsbranden sedan 1300-talet

Olé! Olé! Spanien kommer till Gotland 24 juni 2086: Om det blir 2 grader varmare i Sverige

Räddad ur dödsvågen 25 april 2077: Om det blir 1 grad varmare i Sverige