Johannes, 16, var nära att spränga bort handen

Den 18:e december skulle Johannes, liksom flera gånger tidigare, tillverka bomber tillsammans med några vänner. De höll till i garaget hemma hos Johannes. Hur de skulle göra hade de lärt sig genom internet och filmer. De tog ut krut ur raketer, hällde ner det i tjocka metallrör, bankade ihop ändarna med en hammare och stack in en stubintråd. Sedan brände de av bomben.

– Det var stentufft, säger Johannes Blücher.

Bomben small i handen

Men när han skulle göra ytterligare en bomb gick det snett. En liten gnista uppstod när han bankade med hammaren.

– Då bara small det i handen. Jag fattade inte först att jag hade gjort mig illa.

Garaget fylldes med rök och livrädda sprang killarna ut därifrån. När Johannes tittade ner på sin vänstra hand fick han en chock.

– Den var som en sörja av blod. Jag blev fruktansvärt skraj, säger han.

– Jag blev jätterädd när han kom springande med blodig hand och alldeles förtvivlad, säger Jonas Blücher, Johannes pappa.

Skräckslagen och med en intensiv smärta begav sig Johannes till USÖ. Där blev han opererad och fick sy med 60 stygn.

– Jag trodde aldrig att jag skulle få behålla handen. Jag trodde att jag skulle få amputera, berättar Johannes.

Vill varna andra

I dag mår han bättre. Känseln och rörligheten är fortfarande nedsatt och om en dryg månad ska han opereras igen. Men helt återställd kommer han aldrig att bli. Och händelsen påverkar hans liv än i dag, till exempel när han spelar gitarr.

– Förut hade jag talang men nu är jag som vem som helst.

Nu vill han varna andra för att göra som han gjorde.

– Man tror att ”det är bara lite krut” men det kan få förödande effekter.

Johannes och hans vänner använde krut från raketer för att tillverka bomben. I Sverige är det 18-årsgräns för få att köpa sådana. Men enligt Johannes är det trots det ganska lätt att som minderårig köpa raketer.

– Förut tyckte jag att det var tufft att man kunde köpa trots att det är åldersgräns. Men nu har jag förstått att det är intet för inte som det finns en sådan.

– Jag har fortfarande mardrömmar om att jag mister handen, berättar han.