Kollegornas dom

1 Anser du att Liza Marklund lurat sina läsare?

2 Har det påverkat förtroendet för henne som journalist/författare?

Denise Rudberg, författare, 37

1 Nej. Hon har skrivit en roman baserat på en kvinnas berättelse, vilket givetvis innebär att Marklund beskriver kvinnans tolkning av vad som skett. Det som sker just nu tycker jag personligen är en otäck klappjakt på Liza Marklund, jag ogillar det starkt.

2 Nej. Jag tror att folk är fullt kapabla att se att det här har flera dimensioner. När en person anförtror dig en historia kommer det alltid finnas fler versioner av den. I ”Gömda” får vi veta hur Mia upplevde situationen.

Jan Guillou, författare och journalist, 64

1 Nej, hennes böcker har presenterats som romaner. De har sålts som romaner. Vad författaren då avser är inte en journalistisk sanning och så har det varit i decennier. Men den kunskap som finns i förlagsvärlden är tydligen inte självklar för allmänheten. Därför kan det där begreppet röra till saker.

2 Nej det tror jag inte. Mitt intryck är att de personer som i huvudsak är indignerade i debatten i allmänhet inte läser böcker och i synnerhet inte har läst Liza Marklunds bok. Bokläsare, till skillnad från sådana här nätaktivister, måste ha stött på den här typen av dokumentära romaner tidigare.

Ernst Brunner, författare och poet, 58

1 Ja, men Marklunds problem är inte fiktionskaraktären eller sanningshalten utan hennes oförmåga att skriva. Det är problematiskt att kalla det för en roman när det per definition är ett skönlitterärt arbete med en konstnärlig ambition och det har den boken absolut inte.

2 Säkert. Plötsligt så kommer det ett sådant besynnerligt krav från denna gigantiska grupp av läsare som har nöjt sig med en torftig sekundärtext som aldrig kommer att betyda något i svensk litteratur.

Jan Myrdal, författare, 81

1 Nej, jag tycker inte att hon har lurat läsarna men det är en fånig underrubrik. Sann låter väldigt läbbigt. Hon har klantat sig.

2 Nej, det är möjligt att hennes bok är helt perfekt för som jag förstår det är allting hemligstämplat.

Leif GW Persson, författare och professor, 63

1 Nej, jag är nog lite för Marklund där. Författare ska ha en stor frihet. Man ska inte skriva romaner som man skriver polisprotokoll utan i stället se till det konstnärliga utfallet. I och för sig är många polisprotokoll också ganska fantasifulla, tyvärr.

2 Nej, varför det – många av de bästa författarna gör så där. Sanning är något ganska subjektivt. Hon hade väl något syfte med att inte låta det stämma, ibland kan man förstärka poängen genom att ljuga.

Unni Drougge, författare, 52

1 Ja, jag tycker alltid att man lurar sina läsare om man i egenskap av att man vill dokumentära ett scenario sedan

vrider sanningen. Hon har smutsat ner den fråga som hon med briljans och bravur lyckades föra upp högt på agendan.

2 Ja, det är ganska uppenbart att förtroendet för henne har urholkats avsevärt. Det är också hennes agerande under den här processen som varit graverande. Att först vägra möta missnöjet från läsare och alla som har blivit chockade av det här avslöjandet.