Hotad – av USA

I dagarna släpper Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell sin bok ”Väninnan”, med undertiteln ”Rapport från Rosenbad”.

Franchell skriver dels om sin vänskap med Anna Lindh, hon var själv med då utrikesministern mördades på NK i september 2003, dels om sina år i maktens innersta kretsar.

Franchell var pressekreterare åt flera ministrar.

Fick terroristskräck

Författaren avslöjar nya, sensationella detaljer om hur det egentligen gick till då Sverige med hjälp av amerikanska CIA-agenter utvisade egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Al-Zery i december 2001.

– Jag har flera högt uppsatta källor som bekräftar mina uppgifter. Och de får även en hel del stöd i det offentliga material som finns, säger Franchell.

Bakgrunden i korthet:

Säpo hade hösten 2001 spårat en misstänkt terrorist i Sverige och CIA hade upptäckt ytterligare en.

Så föll tvillingtornen i New York och västvärlden drabbades av terroristskräck.

Amerikanarna erbjöd då via ambassaden i Stockholm Sverige att CIA skulle hjälpa till med utvisningen av egyptierna.

Eva Franchell avslöjar att USA ökade trycket med att hota att införa en handelsblockad mot EU om inte Sverige lydde.

En blockad som kunde fått stora ekonomiska konsekvenser och sannolikt lett till en kris i relationerna mellan EU och USA.

Om det skulle vara en hel blockad mot Sverige eller punktinsatser i hela EU är inte känt.

Utrikesminister Anna Lindh fick en föredragning av bland annat Säpo om den kommande avvisningen den 17 december 2001.

Ville agera snabbt

Franchell skriver att Lindh dessförinnan haft ett långt samtal med Göran Persson. Han var under stark press

efter USA:s hot och ville att avvisningen skulle ske omedelbart.

Det var också viktigt att få iväg egyptierna innan deras advokater hann fatta någonting. Om de hann överklaga beslutet till Europadomstolen skulle de bli kvar i Sverige, vilket i sin tur i värsta fall innebar att blockaden trädde i kraft.

Dessutom var medierna stängda för jul och skulle förhoppningsvis inte märka något om det gick fort.

Ärendet var nämligen politisk dynamit – att utvisa människor till ett land som använder tortyr är ett brott mot folkrätten.

Lindh tyckte inte alls om situationen, men kände sig tvingad att godkänna planen. Alternativet var att avgå.

På ett regeringssammanträde nästa dag fattades det formella beslutet att Ahmed Agiza och Mohammed

Al-Zery skulle utvisas.

– Troligen kände inte hela regeringen till ärendets hela innehåll, det var rimligen bara en inre krets som kunde hela historien, säger Franchell.

Slet av deras kläder

Så fort beslutet var fattat lyfte CIA:s plan från USA. Det landade på Bromma flygplats, dit egyptierna transporterats, strax före klockan 21 samma kväll.

De maskerade agenterna störtade ut ur planet och slet av sina fångar kläderna. De kläddes i blöjor och mjukiskläder, fängslades till händer och fötter, spändes fast på bårar och fick till sist tygpåsar över huvudet.

Planet lyfte och CIA hade just genomfört sin första flygande terroristbekämpning. Många fler skulle följa runt om i världen.

USA frigav senare Mehdi Ghezali, den fängslade svensken på Guantánamo.

Franchell beskriver hur Sverige först hjälpte USA – och USA sedan hjälpte Sverige genom att släppa Mehdi Ghezali.

Det kontroversiella ärendet skulle egentligen ha hanterats av bistånds- och migrationsministern, men det fanns ingen sådan minister just de aktuella veckorna.

Alla fattade beslutet

Därför fick departementschefen Anna Lindh sköta frågan.

Hela regeringen var med och fattade beslutet – men i efterhand har alla ansvariga ministrar tvått sina händer och sagt att de då inte kände till den amerikanska inblandningen.

Även efter sin död fick Anna Lindh ensam bära hela ansvaret.

I en granskning i konstitutionsutskottet och i intervjuer har Thomas Bodström hävdat att han inte visste någonting om den amerikanska inblandningen förrän senare.

Han har konsekvent hävdat att det var Anna Lindhs ärende.

Och i en intervju i Sveriges Radio på juldagen 2004 fick Göran Persson frågan om vem som hade det största ansvaret för utvisningen – han själv eller Anna Lindh.

– Jag tycker det är ganska jobbigt att sitta och tala om ansvaret för Annas del. Hon var föredragande vid det här tillfället. Och hon var den som hade berett ärendet, svarade statsministern.

Persson fortsatte med att berätta att det dröjde månader innan han informerades om den amerikanska inblandningen, men att Bodström underrättades i januari, en månad efter utvisningen.

Fick veta dagen innan

Det skulle alltså ha dröjt mellan en och ett par månader innan justitieministern och statsministern fick klart för sig att CIA härjat på svensk mark. Men Eva Franchell har fått ut dokument från justitiedepartementet som visar att Bodström informerades om utvisningen den 17 december, dagen innan den genomfördes.

Thomas Bodström är just nu på resa med justitieutskottet i Australien. Han säger via sin pressekretare Linda Romanus att han inte vill kommentera uppgifterna innan han kommit hem och läst Eva Franchells bok.